Dags att skärpa sig..

Nu ska jag berätta.. Ställde mig på min rätt så nyinköpta våg igår. Chocken av vad den visade fick mig att nästan trilla av min nya våg. Vad i h.....vete!! Jag gick ner 3 kg innan jag flyttade hem till Vidsel över sommaren och nu har jag gått upp det och lite till.. !!
Nu är det skärpning på gång. Det är ju inte konstigt att man känner sig som en urvriden sur trasa när man äter den skit som man faktiskt äter varje dag. Godis, Pasta, snabba men ack så goda kolhydrater. Men nu är det färdigt. Jag har rätt så lätt för att gå ner i vikt när jag väl tänker på vad jag äter.. Men problemet är ju att jag INTE tänker. Men nu vet ni. Så bjud inte på godis. Snälla rara.. För jag älskar och avgudar godis. Speciellt choklad. mums mums.. Ni får hjälpa mig lite nu raringar. =)
Nu är det först och främst 5 kg som gäller.. Det går nog fort. Sen blir det trögt. Men men..
Skam den som ger sig..

Det blir grillning till helgen.. På min meny står det:

• Älgstek (liten bit)
• Grillad majskolv
• Sallad
• Grillad lök
• Grillade champinjoner
• Någon mystisk dip/sås från GOgreen

Japp, planerat och klart. Nu ska kilorna falla!! =)
Jag håller er underrättade. Inte för att det är så intressant kanske.
Men när jag väger mig så skriver jag här hur mycket jag har gått ner. Ska försöka slänga in lite mattips också. Träningen ska också öka. Skriver om det här med. Känns som bra att dela med sig av mina dagar. Nu får ni vara med på min lilla viktresa. =)

Dagens prognos: -0 kg, peppad och halvtrött.

Puss

/Linda

Filmkväll, mopsrus och Bengt..

Ikväll blev det åter igen en filmkväll. =) Denna gång kom Max och sköna Helena.
Det blev "Änglar och Demoner" samt en jäkla massa godis. mumma!
Betty och Ester tyckte inte att filmen var ett dugg kul så de valde att roa sig på egen hand genom att starta upp ett mopsrus utan dess like. Fram och tillbaka, brottas, kuta, hoppa och välta ner mammas stora smidesljusstake som står på golvet. Men då tog leken slut. Mina mopstjejer blev så himla skraja när ljusstaken for i golvet att dom fortfarande inte vågar gå i närheten av den. Detta löser vi med att ställa maten uti den förskräcklige ljusstaken imorn. då glömmer dom garanterat bort att den är läsklig. För här ska vi minsann inte ha nå rädda mopsar. icke icke.. =)
Jag försökte förklara för Betty att det inte var ljusstaken som skulle äta upp henne utan att det var hon som välte ner den.. Men den var lika läsklig ändå. hihi.. Men det fixar vi imorn..
Ikväll har det också varit mycket snack om den onde Bengt (Bettys vårta). Den måste bara bort eller i alla fall krympa. För den gör lite ont för min lilla Betty när man petar på den och den är bara allmänt jäkla äcklig.. Blää.. Om den kunde tala skulle den ha en liten mun som det rinner grönt snor ut medan den säger "hello mommy!" Usch..
Bengt ligger risit till.. Eller hur Betty? Mamma fixar.. =)
Nu ska jag nog dyka i sängen.. Är extremt trött efter dagens tentaterror. God night!

Puss

/Linda

Tenta och hundvårtor!

Idag vaknade jag klockan halv 8. Det första jag tänkte var "åh nej, dags för mattetenta fröken Karlsson." Det är inte de roligaste tankarna att vakna till. Men det var sant alltihopa. För idag har jag gjort den förbenade mattetentan. Och kanske, om jag har riktigt tur, så klarade jag det. =) Hoppas hoppas. Jag uppdaterar om resultatet senare.

När jag kommer hem så blir jag bländad av något stort, rosa och lite smått inflammerat. Och det var inget annat än Bettys jättevårta som hon har på vänster framben. Den började i juni någon gång som en liten liten prick. Men sen blev den ENORM! Jag har varit hos veterinären för att undersöka den men han sa bara att det inte var nå märkvärdigt och klämde på den lite. Och sen gav han mig en FET nota på 335 spänn.. Suck.
Vårtan har nu blivit ännu större och Betty tycker verkligen inte om den. Hon tuggar på den ibland och igår när vi var i skogen så rev hon upp den så att den blödde. Idag är den megastor och äcklig. Den måste bara bort. Ska ringa till herr veterinär imorn och fråga vad jag ska göra. Just nu har jag klickat dit en stor dutt med aloevera-sårsalva och kladdat dit ett plåster. Klarar inte av att se den hemska svulsten. Blä.. Tror vi döper honom till Bengt. Så när jag nämner den hemske Bengt så vet alla vem jag talar om. =)
Bengt ska dö! Imorn blir det andra bullar. PASSA DIG BENGT! DU SITTER PÅ FEL PERSONS MOPS! Gaaahhh!
Mamma ska ta bort den dumme Bengt, lilla gumman.

Puss

/Linda

Skogstur, baknig och plugg..

Idag har det hunnits med gode så mycket här i huset.. =)
Framåt eftermiddagen kom Max hit. Vi drack kaffe och sen for alla vi ut i skogen en sväng. Tänkt att nån gång kan jag väl hänga på dom här jägmästarpojkarna ut i skogen och spatsera. =) Väl i skogen så plockade vi lite blåbär och gick runt och utforskade. hihi. Betty och Ester hängde också med och dom tyckte det var kul i skogen ett tag men sen blev terrängen lite för jobbig och då drog vi hem igen.. Snacka om trötta mopsar. Dom har sovit hela kvällen. =) Mina små bullesvansar.
När vi kom hem så gjorde vi mat.. Lax, ungspotatis och sås. Gott som tusingen var det. =)
Jag har även (hör och häpta) bakat idag. En blåbärs/vinbärs paj blev det. Och den var faktiskt också god! =) Ska försöka börja baka lite här i fortsättningen också. Det var ju riktigt kul.
Nu på kvällskvisten har jag och älskling sett några avsnitt av våran favoritserie SUPERNATURAL samt att jag har pluggat till matteprovet som jag ska göra imorn klockan 9:00 på östra pavaljongerna. Håll tummarna för mig då. Nu ska jag väl ändå klara det här. Imorn gäller det.

Ska snart hoppa i sängen. Måste vara utvilad och pigg imorn.

Puss

/Linda

Gillar inte känslan..

Har ni någon gång känt den känslan att det är något man saknar. Det är som att man gå omkring och väntar på nått fast man vet inte vad..
Så känner jag nu.. Jag har en olustig känsla i kroppen. Timmarna och dagarna går och jag hänger på men det är som att nått fattas.. Jag tror (vet) att jag har hemlängtan trots att där jag nu befinner mig ska vara mitt hem. Men det är inte alltid lätt. Är nog bara ovan nu efter en hel sommar HEMMA. För Vidsel är mitt hem. Det vore en lögn om jag sa annat..
Jag har bott i Umeå två år men med jämna mellanrum så kryper dessa känslor på mig.
Känslor av rastlöshet, längtan och saknad. Jag kanske inte säger det så ofta men jag saknar mitt hem. Mitt Vidsel och mitt norrbotten. För där finns min familj och mina vänner. De människor i världen som jag känner mest för (förutom min Tomas såklart).
Jag får känslor av ovisshet och känslan av att tiden inte stannar av för min skull. Jag missar så mycket. Jag missar småsaker som folk kanske tar för givet. Som en nyinköpt tröja av mamma, att Filip har fått en ny tand eller att hans hår växer några centimeter. Jag missar sånt och det stör mig. Jag känner mig ibland som en turist när jag kommer hem. Folk har flyttat, fått barn, bytt partner eller kanske till och med har dött och det vet inte jag. Jag kräver inte att folk ska berätta allt för mig, inte alls, det är inte så jag menar. Det är bara det att man får den där läskiga känslan av att det här är inte mitt hem längre. Och den känslan gillar jag inte. Jag vill vara hemma men jag kan inte. För jag vill plugga och jag vill se lite mer av världen än bara Vidsel men likt förbannat vill jag bo där eller i alla fall i närheten. För där är mitt hjärta.. Och jag antar att Umeå har fått min hjärna.. hihi. För jag har aldrig pluggat så mycket som jag har gjort dessa år. =) Men hjärtat bestämmer.. Eller hur?? Jag vet att det är normalt att längta hem och det bästa som finns är ju att komma hem över helgen eller att en liten bit av Vidsel kommer hit. =) Men likt förbaskat trivs jag här i Umeå. Vi får väl säga så här: Jag har två hem. Jag trivs på båda ställerna och jag har personer som jag bryr mig mycket om på båda platser. När jag är i Umeå längtar jag till Vidsel och när jag är i Vidsel kan jag faktiskt längta till Umeå.
Det största problemet är ju då att dessa två platser som jag kallar HEM är 30 mil från varandra. Där har vi det.. Man kan inte vara på två platser samtidigt. Avstånd är nog mitt problem.. Avstånd får en att sakna det som är 30 mil bort vare sig det är Vidsel eller Umeå.
Men inget kommer någonsin att överträffa Vidsel. Mamma, Pappa, Sandra, Filip, Hedmans.. Inget överträffar dessa människor. Det finns så många människor som jag bryr mig om. Men dessa har en enorm plats i mitt hjärta. Och där har dom växt sig fast. Och i Vidsel finns dom. Därför är Vidsel mitt HEM, MITT BARNDOMSHEM, MIN PLATS PÅ JORDEN. Där mår hjärtat bra. Det är där hjärtat finns.. Och vi ses ju snart igen.. Ska bara använda hjärnan lite här i storstan först. ;)

Puss

/Linda

Söndag.. Tvätta, fixa och mysa

Och så var det söndag..
Tvättid idag samt en massa mystid. För på söndagar ska man mysa med nära och kära. Så därför blir det filmkväll ikväll med. =) Hihi.. Emma, Nisse, Siri och Max kommer förbi lite senare och innan dess ska det hinnas städas, tvättas och promeneras.
Igår blev det också film samt souvas, och lite friidrottsVM. =)
Max var här och höll oss sällskap. Vi såg på en film som hette GRAN TORINO med självaste Clintan i spetsen. Den var grymt bra!!
Det är så himla kul att träffa folk som man inte har sett sen sommarlovet började. =) Helena kommer på onsdag och då måste vi täffas.. Vi hade så himla kul när vi var på våran lilla resa till söder när våra karlar var på sverigeresan. Så det ska bli superkul att träffa henne igen. =)

Nä nu ska jag börja röra på mig. Tvätten ska tvättas och hundarna ska få gå ut och gå..

Jag bjuder på lite fixade bilder.. Tycker det är grymt kul att trixa med bilder. En balbild på mig och några mopsar såklart. =)


Puss

/Linda

KloklippsFASA!

Jag har länge funderat på det här med kloklippning och mopsar.
Det är verkligen en ren tragedi, fasa, dramatik och panikångest för dom varje gång kloklipparen åker fram. Dom skriker, ålar sig och rent av gråter som barn. Som mångårig mopsägare så är detta senario något som jag har blivit så van med att nu för tiden skrattar jag mest när dom sätter igång med all dramatik. Undra egentligen vad dom tänker när dom ser kloklipparen. "Nu kommer jag att dö? Den äter upp mig? Nu är min sista dag kommen?" För det låter verkligen som att mina mopsbrudar tror att kloklipparen är ett monster som ska äta upp dom eller nått. Så jag gjorde ett litet ihopklipp i min dator med nå bilder som jag tror förklarar min vovvars tankar om kloklipparen. hehehe.. =)

Lite sommarbilder

Tänkte dela med mig av två av sommarens höjdpunkter.
Midsommarafton i Jävre och Munksund samt Anna och Henkes bröllop i juni. =)


Puss /Linda

Lördag.. Vad ska vi hitta på idag?

Vaknade i morse av att en liten Betty envist skulle visa mig hennes mjukisdjur. Hon tycker om att visa sina mjukdjur och blir lyrisk av lycka om man säger "åhh vad fin." Då vevar lillsvansen som en visp. Och har ni förrsten tänkt på att en mopssvans ser ut som en kanelbulle. hihi. Betty har en ljus och fin kanelbulle och Ester (som är svart) har en bränd bullesvans. =)

Idag är det Lördag för er som har missat det. Vi har konstigt nog ingeting planerat för ikväll. Tomas ska fotografera bävrar under dagen och jag ska fixa här hemma och bry mig om mina mopsar genom att ge dem ett bad men sen ikväll vette tusingen vad vi ska ta oss till.
Kanske ringer till Siri och ser vad hon har för sig? =)
Är det nån annan som har ett förslag?
Nu är det då dags för lunch.. Eller om jag ska vara jätteärlig så är det "frunch".. hihi.

Puss

/Linda

En sväng på stan, film, vovvar och STORA glasögon

Hej hopp..
Idag har det verkligen kännts som att jag är hemma i Umeå. Drog till stan och det tar ca 10 minuter. Inte 1 timma som när jag är hemma i norr. Och i min stad träffade jag som redan planerat, Madde.
Vi gick omkring och drömde oss bort bland kläder och skor. Men tyvärr så får vi drömma vidare tills lönen kommer nästa vecka.. Eller hur Madde? =)
Vi knatade in på Ruth med fl. Och där skådar mitt öga ett par brillor (utan styrka fast med typ fönsterglas.). Ni vet sånna där 70-80 tals brills som är gigantiska och svarta. Sånna som är hippa och inne nu igen. Vi slog till både jag och Madde. 79 spänn kunde det ju vara värdt.. hihi. =)
När jag kom hem så tog jag på mig mina glasögon och visade dem för min käre karl. Han log inte ens, inte ens lite. Jag flamsade på och tyckte att mina nya brillor var skitcoola, hippa och sååå inne. Men Tomas bara blängde på mig. Han tyckte inte ens att det var lite kul. Han ansåg att sånna brillor kan man ju bara inte visa sig i. Han skämmdes rent av. Men det sket jag i. Tänkte att så illa kan det ju ändå inte vara.
Madde och hennes kille Tobias har varit här ikväll och sett film tillsammans med deras lilla underbara valp Doris. Innan dom kom hit så bestämde vi oss för att träffas på statoil för att välja film och köpa godis. Vi bestämde oss också för att ha våra skitcooola brillor på oss. ;)
När jag kommer på statoil så kommer Madde och Tobbe inrullandes strax efter. Vi kliver ur bilarna och skrattar belåtet åt våra hippa brillor. hihihi..
Tobbe vred på sig (precis som Tomas). Jag tänkte än en gång. Är det så illa? Men så fula kan väl ändå inte mina super balla brillor vara? Men det kunde dom. Tobbe höll sig 5 meter bakom oss under hela vistelsen på statoil. Så tydligen var glasögonen inte det minsta hippa.. hihihi. =)
När vi väl kommer hem till oss så hinner jag bara öppna dörren innan Tomas står framför mig och viskar lite tyst. "Ska du inte ta av dom där nu??" Men är som så fula?? Nä.. Jag och Madde bestämde oss för att brillorna var skitsnygga, och så är det bara. =)
Under kvällen så fick vi höra allt ifrån att grabbarna skulle mata hundarna med glasögonen till att köra över dom. hahaha..
Kvällen har varit jättetrevlig och mysig.
Sånna här dagar får vi styra upp oftare Madde. =) Med glasögonen på. Dom får bli våran signatur. hihihi.

Puss

/Linda