tisdag 31 juli 2012

Saknar

Då ligger man på vårdavdelningen på kvinnokliniken här på Norrlands universitetssjukhus.
Jag har varit här sen klockan 08:00. Och jag skulle redan ha fått göra min lilla operation men det var en före mig och nu fick jag veta att det kom in ett akutfall. Så jag får vänta..
Jag kan inte fara hem för jag måste ligga med dropp så att jag inte blir uttorkad. :(

Å fy satan vad jag saknar min lilla underbara Svea. Det gör ont i hjärtat.
Jag kanske är löjlig men jag tycker att det är en skitjobbig dag. Mest för att jag får vara utan mitt barn så länge. :/ Tur att hon har världens bästa pappa som hon älskar att mysa med. Och tur att hon tar en flaska med ersättning precis lika bra som bröstet. :) Min duktiga tjej.
Jag slår vad om att Älsklingen och Svea har jättemysigt där hemma. Jag vill också vara med. Är grymt avundsjuk. ;)

Ikväll när jag kommit hem ska lillan få bada. Och imorgon är det dags för första besöket på BVC. Det ska bli spännande att se hur mycket lillan har ökat i vikt. ;)

Men nu ska jag bara ligga här och glo på OS och längta ihjäl mig efter mina älsklingar.

Hoppas som fan att jag hinner hem innan project runway börjar!
Men med den här takten lär jag väl vara hemma inatt nån gång. Blä!
Okej.. Idag är jag fan lite av en bitterfitta. :(

Puss /Mama Linda

måndag 30 juli 2012

Onödigt

Så jäkla onödigt. Blir så less men det är inget att göra åt.. Bara flyta med strömmen.
Var på återbesök på specialistmödravården idag för att se om jag fortfarande har rester kvar i livmodern. Och ja! Det hade jag.. Bajs! :(
Så imorgon klockan 08:00 ska denna morsan infinna sig på kvinnoklinikens vårdavdelning för att sövas ner (eller få ryggmärgsbedövning) och sedan göra en skrapning för att få bort resterna.
För allt måste bort. Annars kommer jag att bli sjuk. Det blev lite bråttom att ta bort resterna eftersom det legat i livmodern i 15 dagar nu. Så risken för att få en jävligt infektion ökar. :/
Så det är bara att göra det som måste göras.. En mindre operation som tur är men jag tycker inte alls att det är så himla latjolajbans över huvudtaget. Nä..

Fick träffa läkare, ta lite prover och prata med operationssköterskan idag. Och fylla i en massa enkäter och få info inför imorgon. Suck..

Men för att muntra upp mig själv så beställde vi take away på en kinarestaurang ikväll. Och på måndag ska jag klippa mig. För det är jag värd! ;) hihi..

Nu ska jag mysa med min lilla Svea och med min karl framför en hyrfilm. Kommer vara tungt att vara så länge utan dem imorgon. :( Puhu..

Puss /Mama Linda

fredag 27 juli 2012

Kan det bli bättre?

Jag är så förundrad och imponerad över detta lilla flickebarn.
Hur kan man födas ca 4 veckor för tidigt och sen bara vara helt till ro med allt?
Tar flaska och bröst som att hon aldrig gjort annat, när sugreflexen egentligen inte ens ska vara färdigutvecklad. Sover i sin egen säng och i vagnen hur lätt som helst, när man har hört att preumaturbarn inte brukar få ro i kroppen så lätt utan vara ganska missnöjda.
Samma gäller med hur snabbt vi fick en dygnsrytm.. Hon sover 3-4 timmar och sen är det mat, blöjbyte och ligga och titta på världen som gäller, tills hon somnar sött igen. Fantastiskt! Ja.. Helt otroligt. :)

Men efter en graviditet from hell och sen en bebis som först ville ut rejält tidigt och sen lite tidigt, så förtjänar jag detta underbara som jag lever i nu. :)
En rofylld, lugn och stressfri vardag..
Skönt.. Underbart!

Och pillret fungerar utmärkt. Jag blir av med resterna som är kvar i kroppen och jag mår massor bättre. ;)

Idag ska vi bara mysa och umgås med mormorn och morfarn för att sen grilla på campingen där några släktingar och vänner bor under helgens fotbollscup. :) Svea ska få träffa lite folk och vi ska äntligen komma ut lite. Hihi.. Sitta ute vid husvagnen och må gott och promenera längst campingens smala gator.

Må aldrig denna tid ta slut. Detta lugn och denna frid. :)
Mitt hjärta har äntligen fått ro igen.

Puss /Mama Linda

torsdag 26 juli 2012

Rester

Äckelpäckel! Jag har rester kvar i livmodern.. Vill typ kräkas bara jag tänker på det. Urk..
Har fått piller som ska göra så att livmodern förhoppningsvis lyckas trycka ut snusket själv. Annars blir det SKRAPNING! Hujeda mig!
Får svar på proverna idag.. Om det är inflammation också så blir det antibiotika.

Jag ska på återbesök på måndag. Måtte jag ha fått ut det här jävla avslaget då.. Blä!

Puss /Mama Linda

onsdag 25 juli 2012

En mindre förlossning

Inatt så blev det lite småjäkligt måste jag säga. Jag har blödigt lite extra mycket hela dagen och nu fick jag då svaret varför. Gick på dass och fick ont i magen.. Värkliknande smärta.
Och ut kommer det äckligaste jag fan har sett! Blä!!
Hinnor och fan i en STOR klump och tre lite mindre. Inte levrat blod.. Utan någon slags hinnliknande jävla klump! Äckelpäckel! :(
Vet ju om att det är vanligt med sånt avslag. Fick det på BB med. En gigantiskt klump..
Men 10 dagar efter förlossningen?? Är det normalt?
Mår lite halvkasst nu och det gör ont där nere och i magen. :/
Måste kanske ringa vårdcentralen imorgon?? Vi får se..
Men jäkla vidrigt var det då. Måtte det inte komma mera. Urk!

Puss /Mama Linda

Mysdag

Jösses vad vi har myst hela dagen lång. Hela lilla familjen sov länge och väl och sen har vi hängt i soffan mest hela dagen. ;) Pappan och jag fick oss en duschning när lillan sov vid lunch och sen har pappan även varit en sväng i skogen. Och jag och Svea har bara zappat, käkat godis och hängt vid tissen. ;) Nu på kvällskvisten så har vi sett film. Lillan myste vid mina boobs hela filmen och tog sig en drink då och då. Som på bio! :) hehe..
Jag har även gått en sval och härlig liten promenad med Betty. Det behövde vi båda två. Jag försöker gå lite var eviga dag för att få igång min kropp som varit praktiskt taget helt död i 8 månader.

Idag har jag även prövat mina favorit brallor som jag hade innan graviditeten. Och dom gick på! Helt otroligt!! ;)
Men de får vänta ett tag till för det är inte behagligt med tighta stuprörsjeans när man fött barn för 10 dagar sen. Nä.. Slappa brallor, gravidbrallor eller mjuka leggins gäller just nu.

Nu ligger jag och Svea i sängen och hon hänger vid mitt bröst. Det är så jävla mysigt att man kan ligga hur länge som helst och bara amma och mysa. Och hon är en riktig mystjej min Svea. För hon äter inte hela tiden. Ibland ligger hon bara och snuttar och somnar för att sen vakna för att ta sig några droppar till. :) Jag tycker att amning är mycket mer än bara matning. Det är en stund att mysa, knyta ann till sitt barn och känna närhet. En fin stund. En stund med min dotter.

Hon är en mystjej, en snuttis och en riktig storbajsare. Men konstigt vore det ju annars. Det ligger ju i släkten på alla håll. ;) hehe..
Idag har hon bajsat så det stod härliga till. Helt allvarligt så fattat jag inte att så mycket kan komma från någon så liten. Jag är en mycket stolt mor. ;)

Jag känner att jag sakna men säkert börjar få koll på läget och skapa rutiner som fungerar för oss. Nätterna fungerar och dagarna rullar på. Jag tror det är viktigt att det får ta den tid det tar när man får barn.
Folk får helt enkelt acceptera läget. :)

Nu är det snart dags för att sova.
Lillan ser VÄLDIGT trött ut. Men först lite mumsmums från nappflaskan så att hon växer och blir stor och stark.
Hon väger ju hela 2800g nu. ;)

Bjuder på en söt bild på Svea och hennes mormor. Svea gäspar precis. Sötis! ;)

Puss /Mama Linda

Ny design

Jag knåpade ihop en ny design lite snabbt här på bloggen.
Är inte helt nöjd men den får duga ett tag. =)
Ska fixa lite bilder med bättre kvalite sen.

Puss /Mama Linda

tisdag 24 juli 2012

Bedårande

Allt lillan gör är så bedårande jäkla gulligt.
Hon är söt när hon pruttar, bajsar och rapa. Och när hon kräks och skriker. Hehe..
Och när hon hickar!! Min lilla pipleksak. :)
Bebisar och eventuellt hundvalpar kommer undan med allt. För de är så underbart gulliga och söta.
Undrar hur länge det är så där? Hur gammal är man när det inte beräknas som gulligt att lägga av en brakare? ;)
Tål att funderas på. Hihi..

Dags att fortsätta sova.
Natti natt..

Puss /Mama Linda

måndag 23 juli 2012

Momzilla

Igår gick vi iväg till Ica Maxi och handlade. Vi strosade runt där i godan ro när jag såg en karl som glodde jäkla mycket på oss. Eller.. Jag tyckte då det. ;) Och jag tyckte också att han såg ut som en tvättäkta skummis. Han snackade som med sig själv och såg klurig ut.
Och DÅ kom det tankar som jag aldrig har tänkt förr. Jag som spände hela kroppen och tänkte: -kommer du i närheten av mitt barn så är du död!!"

What?! Jag nästan visualiserade hur jag skulle katareboxa honom in i konserverna. Smack!!
Men det blev ingen box.. Hehe. Han traskade vidare den stackaren. Han kanske såg i min blick att this is no place to be..

Och jag fick nästan dålig samvete för all rage som bara blommade upp i mig. Jag kände i en sekund att jag helt klart utan att blinka skulle kunna klå upp en arme på 20 skummisar om de kom och muckade vid mitt barn.

Momzillan uppenbarade sig och hon verkade fan inte trevlig. ;) Hehe..
Men det är bra att hon finns där vid behov. Dock så har hon nog lätt för att överdriva.. Men bara liiiiite. ;) hihi..

Jag ska försöka slänga ihop min förlossningsberättelse så snart som möjligt. Är fortfarande fast i en underbar bebisbubbla. Så... Jag har faktiskt varken lust eller tid att behöva tänka när jag väl skriver.
Jag myser bara. ;)

Puss /Mama Linda

Vecka 37+0 och amningsdjungeln

Idag fyller lillan 37+0. Vet inte ens om man kan fortsätta räkna när hon redan är ute. ;) hehe.. Men poängen med att berätta det var att vi idag egentligen skulle på läkarbesök och samtal för att sätta igång förlossningen imorgon. :) För nu är hon enligt böckerna, en fullgången bebis och ingen preumatur. Hihi.. Och det känns jävligt bra kan jag lova.
Hon har varit utanför min kropp i 8 dagar. Tiden bara flyger förbi. :) Idag hoppas vi på att MVC ska ringa upp så att vi får en tid där i veckan.
Vi ska även på återbesök på BB-hemvård på fredag. :)
Nu ska vi se om lillan fläskat på sig något denna veckan. Hon äter då som en oxe. Tar först båda mina bröst och sen en flaska med 30-40 ml ersättning. Tillmatningen behövs just för att hon är lite tidig. Och det fungerar jättebra och hon är hur nöjd som helst. Och det är huvudsaken. Klart jag skulle vilja helamma henne och jag hoppas vi kan göra det i framtiden. Men just nu får hon både och. Och min mjölk har runnit till mer och mer så jag ser ljust på framtidens amning. :)
Men blir hon inte mätt eller om det inte fungerar att sluta med ersättningen så är det då inte hela världen. Vi lever på 2000-talet och ersättningen är grym. Och eftersom hon även tar bröstet så får hon i sig allt det viktiga från mig med.
Jag tänker INTE skämmas eller känna mig som en dålig mamma om vi inte kan sluta med ersättning eller för att min mjölk inte är nog för mitt barn. ALDRIG! Ett mätt barn är ett lyckligt barn.. Oavsett vad barnet blir mätt av. Det finns så jäkla mycket amningsångest och skuldkänslor hos så många mammor där ute i amningsdjungeln. Vi gör så gott vi kan. Och vi gör allt för våra barn. Släpp skulden och amma så länge det går. Eller gör som jag. Både och. ;)
Min dotter är mätt, frisk och nöjd.
Det är huvudsaken.

Puss /Mama Linda

söndag 22 juli 2012

Svea Maria Christina Karlsson

Vackra dotter. Älskade lilla barn..
Hur i hela friden har vi kunnat leva utan dig? Du har redan format oss till det bättre. Vi älskar dig så enormt mycket.
Tack för att just du kom till oss.

Puss /Mamma och Pappa

lördag 21 juli 2012

Kroppen återvänder

Tänk vilken dramatisk vändning en förlossning måste vara för en kvinnokropp. I ena sekunden är man gravid och i andra så har det kommit ut en bebis och livmodern ska genast börja återgå till sin ursprungliga form.
Och det är avslag som ska ut, sprickor som ska hela och livmodern kämpar på för att krympa.
Och sen ska vätskan ut. Jag pinkar så att det står härliga till. ;)
Och nog märks det att kroppen förändras i rask takt nu.
Jag har tappat 8 kg på en vecka och magen har verkligen gått ihop mycket.
Inte en enda bristning blev det och jag har heller inte fått nån "dragspelsmage". Än! ;)
Magen är ju mjuk och så men inte sladdrig. Som en mysig deg. :)
Brösten då?? Ja ni.. Jag har med spänd förväntan väntat på megaboobsen. Men de lyser med sin frånvaro. De är absolut en annan form och size. Men inget nämnvärdt. Men det kanske kommer det med. ;)

Nu ska jag se om denna lilla tjej vill sova. Vi ligger och myser mår ni tro.

Puss / Mama Linda

torsdag 19 juli 2012

Mitt liv som mamma

För snart 4 dygn sedan så började en helt ny resa för mig och gubben. :)
Vi blev föräldrar till en underbar liten flicka som totalt fångat oss och våra hjärtan.
Jag är mamma.. Mamma? Det är svårt att greppa ordet än. Men innebörden är solklar. Jag lever för min Svea och gör allt i min makt för hennes välmående så länge jag lever. Hon är mitt allt. Min sol, min glädje och min dotter.
En dotter som jag fått med mitt livs kärlek. Min Tomas. :) Så mycket kärlek kan ju nästan få en att spricka. Hihi..

Och dottern är så söt. Ja bedårande vacker. Man kan titta på henne i timmar utan att blinka.
Och duktig och rofylld är hon. Äter, sover och gör sina behov. Sen där emellan så tittar hon sig omkring och utforskar världen med sina stora vackra ögon. :) hon mår då gott. Och det syns.

Lyckan är total, fulländad och extremt påtaglig. Och jag bara njuter.. Så jag är inte så lätt att få tag på just nu. Skicka hellre ett sms. Då kan jag svara när tillfälle ges. För nu är det vi som är prio ett för oss. :)

Puss /Mama Linda

tisdag 17 juli 2012

Obeskrivlig kärlek

Jag svävar på ett moln högt uppe någonstans. Molnet är fyllt med lycka, välbehag och en kärlek som är så stor att tårarna rinner bara jag skriver om det.
Jag har hört talas om den här kärleken förr. Av många.. Av alla som har barn. Men nu förstår jag den också själv.
Kärleken man känner för sitt barn är den största. Ja.. Den allra största kärleken som finns på denna planeten. Nu förstår jag. För jag är så hög av denna obeskrivliga känsla. När jag ser på dig.. Min lilla skatt. Så vet jag vad livet har för mening. Det är du.. Du är livet för mig och din pappa.
Vi känner så mycket. Blickarna vi ger dig har vi aldrig gett någon förr och känslorna vi känner kommer vi alltid bara känna för en enda liten människa. Och det är du.. Det är du Svea.
Vi lämnar dig aldrig.
Vi finns där alltid.
Och vi ska leda dig och hjälpa dig genom livet på det bästa sättet vi kan.

Vackra lilla flicka. Tänk att det var du som fanns inom mig. Vi har sådan otrolig tur att just du är våran.

Nu börjar livet. Nu börjar en resa som har sin grund i kärlek. Kärlek till ett barn, till en familj och till framtiden.
Vi är en familj. Och jag bara njuter.
Jag mår så bra nu att ordet "trött" inte finns. Jag är frisk igen och har inte ont. Och i min famn finns en flicka. Världens vackraste flicka.
Våran Svea.
Du är här och du är verklig.

Jag älskar dig mer än jag någonsin kommer att kunna beskriva eller säga.

Mamma är här.

Puss /Mama Linda

söndag 15 juli 2012

Välkommen älskade barn!

Jag ska hålla mig mycket kort.. För det är dags att sova för länge sen för mig och Älsklingen. ;)
Men idag klockan 16:15 så blev vi föräldrar till våran älskade lilla Svea. Hon anlände till världen och fångade våra hjärtan för evigt med en enda blick. Vackra lilla barn! Hon mår utmärkt. :) Kan äta själv, andas själv och är som vilket nyfött barn som helst. Dock ligger hon nu på neo i alla fall denna natt för säkerhetens skull. Och det känns bra. Hon är så vacker.
2910g tung och 46,5cm lång. :)
Och förlossningen gick jättebra. Fy fasen vad bra det gick! ;)

Jag ska såklart lägga upp en förlossningsberättelse sen.

Men nu ska jag och pappa Tomas sova.

Puss /Mama Linda



lördag 14 juli 2012

50's mom

Idag har morgonen varit bra trots nattens bravader. ;) Har haft en jäkla massa värk men det blev bättre mot morgonen. Härligt!
Så idag ska jag och gubben faktiskt äta lunch tillsammans inne i stan. Det var verkligen inte igår. :) Det blir nog Costas. Hehe..
Jag har gjort till mig som fan och sminkat mig och fixat håret. Hihi.. Så idag är jag en riktigt 50's mom. ;)

Ikväll blir det gulaschmiddag här hemma med Emma, Nisse, Jenny, Micke och Petter. Grymt kul att träffa alla igen. :) Det ser jag verkligen fram emot.

Idag skiner solen och jag känner mig ändå rätt så pigg, just nu. Och jag tänker ta vara på det.
Vi får parkera så nära det bara går inne i stan så jag slipper gå och få ont. ;)
Man har sina knep. Hihi..

Nu ska jag och gubben snart fara. Först ska vi köpa hundmat och sen blir det stan. Jippi!

Ha en underbar lördag!

Puss /Mama Linda

fredag 13 juli 2012

Fundersam

Vilken dag.. Tur jag har världens bästa karl som städar och lagar mat. :) Jag är en strandad val i soffan. Har ändå försökt vara huslig och fixig idag och har ju lyckats få ny frisyr.. ;) Men mycket mer än så blir det inte. Rör jag mig får jag mer förvärkar.. Och idag har det varit massor av värk. Men jag försöker verkligen kämpa. Jag biter ihop. Det är väl fan inte mycket annat att göra?

Men hur ont ska man behöva ha? När är det nog? Det är jag lite fundersam över..
Jag har sagt att jag ska ha så ont att jag nästan svimmar innan jag åker in på förlossningen nästa gång. För är det okej att få gå omkring så här varje dag och ha sån jäkla värk utan att det ska vara någon större deal så är det nog fan bara vänta in dödsvärken innan man har "nog" ont. :/
Önskar man fick mer hjälp med smärtlindring. Mår ju skit av de piller jag har. Men va fan.. det gäller bara dagar nu. :) För jag SKA ha hjälp med att föda detta lilla barn när jag har gått 37 fulla veckor. Så är det bara..
För jag är snart redo för att kasta in handduken. För det tar lite väl jävla ont nu för tiden.

Smärta är något jag kan hantera väl. Det har jag verkligen fått se nu. Men gränsen är snart nådd. Väldigt snart är det bara för mycket och för intensivt. Det värker för ofta. Då och då är ju helt okej. Då hinner man ju andas och återhämta sig. :)
Men idag har det varit läskigt tätt..
Men snart.. Snart är det över. Och jag har min lilla älskling i min famn.
Och då finns ingen smärta kvar. Bara en bottenlös lycka. :)

Jag SKA klara det här!

Puss /Mama Linda

Färdig!

Äntligen klar med håret. :)
Det blev rejält blont. Härligt! Och sen blev det riktigt coolt när jag satte in röda och orangea slingor med microringar. ;)
Jag är nöjd och känner mig fin.
Och det är sista gången jag färgar och fixar håret innan jag blir morsa. Hihi..
Nu kan jag vara en stolt HOT MAMA!

Jag skiter i att gå till frissan. Det blev så pass bra att det inte behövs. Jag klippte till min sidecut och luggen själv idag så nu kan jag andas ut. Mamman är färdigstylad inför mammalivet. ;)
Hehe..

Puss /Mama Linda

Blond lugg på gång

Detta kan ju bli hur fasen som helst. Hehe.. Blekning är ju chansning varje gång. Men jag tror på ett bra resultat. ;)
Har varit jättenoga med att inte sätta blekningen ända ner i hårbotten. För då blir det så jäkla fult! Alldeles ljust i botten och resten mörkare. Blä! En vanlig blekningsmiss tror jag.

Hoppas det blir bra. Och sen lite färgade slingor i det blekta för mer effekt. ;)

Visar resultatet när det är klart.

Puss /Mama Linda

En bra hårdag

Så jäkla underbart det är att tona håret. Man känner sig helt ny sen. :)
Igår tog jag ur mina slingor och idag har gubben hjälpt mig med att färga håret.
Jag sitter med svart färg nu och sen ska jag bleka breda slingor i luggen och sätta tillbaka fyra slingor igen. De som är knallorangea och knallröda. ;)
Jag vet inte än om jag ska färga den blekta slingan röd eller låta den vara lite orange. Det lutar åt orange eftersom jag varit röd så länge nu. Vi får se vad som händer. ;)

Idag är det städ och filmdag som gäller eftersom vädret suger. Imorgon ska vi käka Älsklingens berömda gulaschsoppa med goda vänner. Och förhoppningsvis föder vi inga barn i helgen.
Natten har varit tung men jag försöker vara vid gott mod. Allt blir ju bättre med lite hårfärg. :)

Puss /Mama Linda

torsdag 12 juli 2012

Dags att äta

Jag är så jävla hungrig hela tiden känns det som. Men ändå mår jag som illa. Jävla konstig kombination.. :)
Jag äter en jävla massa husmans, juice , äpplen och melon. Så dåligt samvete har jag verkligen inte. Godsaker är inte på topplistan just nu.
Mitt morgonillamående har liksom tagit fart igen och jag mår kräkilla innan jag fått mat på morgonen. Och sen mår jag illa för att jag har ätit... Hehehe.. Så jäkla konstigt allt är i kroppen just nu. Jag kan då bara skratta åt hela situationen. Annars skulle jag nog bli knäpp. ;)
Eller så har jag redan blivit knäpp? Eller alltid varit? :) Hihi..

Nu till morgonens stora fråga:
Ska jag försöka sova lite till så detta illamående kanske ger sig? Eller ska jag gå upp och käka?

Hm.. Tror jag sover på saken. ;)

Puss /Mama Linda

Bebisbesök

Åh så roligt jag har fått ha det nu på eftermiddagen.
Jag har fått träffa Sara och hennes underbara lilla Eli som är 9 veckor gammal. :) Jag smälte i hela kroppen. Söta och fantastisk snälla lilla bebis.
Svea och Eli ska få busa ihop i framtiden må ni tro. Jag längtar ihjäl mig nu efter min lilla plutt. :)

Tack Sara för besöket och för att jag fick mysa med din lilla goa pojke. Så fin han är.. Så otroligt fin.
När han log mot mig så var tårarna inte långt borta. Tror man är ganska full med hormoner just nu. Hihi..

Och skönt att få prata bebis och mamasnack. Mer av den varan ska det bli! :)

Puss /Mama Linda

onsdag 11 juli 2012

Nattvakar

Ligger försöker somna i värmen men det lär nog ta ett tag så då bloggar jag lite istället så kanske jag blir trött i ögat. ;)
Nu är överdraget till babysittern klart och monterat. Jag har fyllt kanterna med bomull så att det ska vara mjukt för lillan. Egen design kan man lugnt säga. Funderar på att göra ett överdrag till själva spännet också så att det passar in bättre. Men och andra sidan så är det charmigt med de små blåa nallarna från 1986. ;) Det är Älsklingens gamla babysitter. Hihi.. Och jag har bara gjort ett överdrag som är lätt att ta bort sen. Man vill ju bevara sånna här härliga saker.

Nu ska jag försöka sova med min spända mage och livliga bebis som dansar runt i den. :)

God natt!

Puss /Mama Linda

Lilla Lilly

Idag har Svea fått en till kusin. Tomas syster Clara och hennes man Mange har fått en liten Lilly. Och Inez och Majken har fått en underbar liten lillasyster.
Det är flickstarkt i släkten. ;) Hihi..
Det ska bli så roligt att Svea och Lilly är så otroligt jämngamla. Då får de växa upp sida vid sida. Det är så synd att man bor så långt ifrån varandra. Men vi får börja vara flitigare med att hälsa på mera. :)

Stort grattis till hela familjen. Vi längtar så tills vi får ses igen allihopa. Då får våra småtjejer mysa tillsammans. Kusinskaran växer. :)


Puss /Mama Linda

Planer för dagen

När situationen är som den är så får man ta dagen som den kommer. Men jag försöker ändå tänka mig vad jag skulle vilja göra på dagen om orken faller in och värken är mer lugn. =)

Idag så skulle jag vilja fara på Åhlens och köpa toning och sånt till håret för min lilla mammaMakeover. ;)
Jag funderar också på att boka tid hos frissan..
Jag ska försöka sy klart snuggelnestet till babysittern samt mina klänningar. Och när jag ändå är igång ska jag knåpa ihop minst två snuttefiltar av tyget som blev över.
Jag skulle även behöva fara på djurmagazinet och köpa hundmat till BusBettty.
Tur att man har en privatchaffis vid namn.. Älsklingen. Hihihi...

Så ser planen ut.. Men jag sitter fortfarande i soffan med morgonrocken på. Allt tar sin lilla tid. Jag siktar på duschen först och främst och sen så får vi se vad dagen har att bjuda på.
Det är lite speciella dagar när det helt plötsligt kan komma en bebis. Hehehe. ;)

Men bädda sängen ska man väl lyckas med i alla fall? ;)

Puss /Mama Linda

Intensivt

Inatt/imorse så hade inte den här maman det så jäkla lätt alltså..
Jäklar vad förvärkarna börjar bli intensiva. Jisses...
Men jag kämpade mig igenom dem och måste väl ha somnat helt utmattad kring 5-05:30 imorse.
Men nu mår jag helt okej. :)
Helsike vad det trycker på. Som att en melon ska ut! En väldigt söt och fantastisk vacker liten melon. ;)

Topparna av värkarna blir verkligen mer påtagliga för var dag.
Men än så länge så kan jag hantera dem någorlunda bra ändå. :)

Håller du på att mysa till dig och göra dig redo för ankomst lilla gumman? Eller vad händer? ;)
Vi får väl se vad som kan tänkas hända under dagen. Jag har sagt flera gånger förr att det känns som att något är på gång.. För att det har varit så. Hihi..
Och nu känns det så än mer.
Men gumman.. Stanna lite till. Vi är snart i mål. Vi fixar det här.
Morsan ska knipa ihop allt hon bara kan. ;)

Puss /Mama Linda

tisdag 10 juli 2012

Saker att göra innan jag blir mamma

Det finns några sånna här smågrejer jag vill göra innan jag blir mamma.
Helt onödiga egentligen men det är saker jag vill göra innan jag går in i en ny episod av mitt liv. :)

Jag vill/ska:
•Fixa håret. Färga och slinga luggen hemma och sen gå till frissan och klippa mig i nån cool frisyr.
•Se Ice Age 4 på bio
•Äta middag på Costas med brudarna.
•Sy klart alla mina projekt.
•Göra en ansiktbehandling på salong.


Puss /Mama Linda

SnuggleNest

Då var den färdig. Men det tog längre tid än jag trodde. ;) Hehe.. Jag är riktigt nöjd. Dock hade jag nog velat ha den lite fluffigare men det duger.
Oj vad lillan ska mysa i sitt lilla bo.
Testade att lägga in den i barnvagnen. Och det blev supermysigt. Tänk och mysa ner sig i sängen och i barnvagnen i denna lilla grotta och sen med en filt eller täcke på. Myspys! ;)

Hoppas lillan gillar den.
Imorgon ska jag ge mig på mitt andra syprojekt. Snugglenest i babysittern. :)

Puss /Mama Linda



En fin dag

Jag är SÅ glad över denna dag. Har varit hos läkaren och fått den info och de besked jag vill ha. :)
Mer kommer jag inte säga förrens vi har våran lilla dotter i våra armar.
Nu vet vi när vi senast får träffa henne och jag är riktigt nöjd. ;)
Ni måste ju få vara lite nyfikna i alla fall. Hihi..

Älskade barn.. Jag ser ett slut på denna tid nu. Och en början på vårt liv tillsammans. Lycka! Jag längtar så efter dig att jag blir galen. Men snart, väldigt snart så är du här. :)

Jag har börjar med snugglenestet nu. Samt att jag har designat ett slags snugglenest till lillans babysitter också så att den blir riktigt mjuk och gosig. Ni får bilder sen när jag är klar. :)

Ikväll är det top model och project runway-kväll med mina brudar. Som vanligt. ;) Härliga tider.. Nu kan jag se framåt.
Nu ska vi räkna dagarna min älskling!

Puss /Mama Linda

måndag 9 juli 2012

Bröstflaskan

Den här nappflaskan fick det bli.. Hehe.. En bröstliknande skapelse som tydligen ska vara bra. :)
Om nu lillan har lite svårare för bröstet så prövar vi med denna. Nu har man lite backup i alla fall. ;)
Den ser ju för kul ut! Haha!

Vi har även köpt en rullgardin till sovrummet och lite sygrejer. Jag ska ge mig på mitt syprojekt nån dag framöver. Hade jag tänkt i alla fall. ;) Snugglenest ska det bli!

Puss /Mama Linda

Göra allt klart

På grund av att våran lilla dam har lite svårt att bestämma sig om hon ska komma ut nu eller senare så känner jag mig lite småstressad över smågrejer.
Så idag ska vi försöka bota den stressen. :)
Vi är klara med allt men det är lite småfix som återstår.
Vi ska införskaffa en mörkläggningsgardin och en duschslang till köket. :)
Och sen ska vi på Barnenshus lite snabbt för att kolla efter en liten nappflaska för små bebisar och lite annat smått och gott.
För om hon nu bestämmer sig för att komma lite tidigt så vill jag ha allt hon behöver. Vi har redan lite preumaturkläder och jag väntar även hem lite mer av den varan från Tradera.

Jag trodde ju att jag hade flera veckor på mig att fixa det sista. Och det kan ju fortfarande vara så att hon stannar längre. Men om hon skulle välja att komma imorgon så behövs ju en del annat som en liten bebis kan behöva eftersom deras sugreflex inte alltid är helt utvecklad. Jag vill vara beredd på allt.. För lillans skull. Och min egen. :)

Imorgon ska vi på läkarbesök på specialmödravården på sjukhuset.
Jag kommer att vilja sättas igång när lillan är 37 fulla veckor. För det finns faktiskt en gräns av vad man orkar. Och min är snart nådd. Jag vill ha ett datum att se fram emot. Jag vet också att en igångsättning har sina risker och nackdelar. Men jag ska orka föda och vara mamma också. Och att vänta till 40 fulla veckor i detta tillstånd finns inte i min värld. Då är jag nog helt slut.. Det tär på en att ha ont hela tiden.

För jag vette tusan hur jag ska orka fara en snabbsväng idag och fixa det sista till lillan. Jag vill följa såklart men jag hoppas det finns stolar att vila på. Hihi. ;) Så jäkligt är det. Rör jag mig för mycket så får jag värkar som ofta är så intensiva att jag måste andas igenom dem och helst ligga ner. Ja.. Ni mamas där ute som haft värkar vet att man går inte runt allt för mycket när de väl kommer. ;)
Och ha de så i flera veckor till, sen föda och sen vara mamma.. Nä.. Jag måste få hjälp. Och den enda utvägen jag ser är att få hjälp med att sätta igång förlossningen när lillan anses mogen och fullgången. Vilket är om ca 2 veckor. Den 23 juli för att vara helt exakt. ;)

Det gäller att fatta vissa beslut här i livet. Och detta är nog ett av mina större beslut i så fall.
Läkarna måste såklart få sista ordet men de har redan pratat om att sätta igång mig i vecka 37 så vi är inne på samma spår. :)

Puss /Mama Linda

söndag 8 juli 2012

Svea är både kvällspigg och morgonpigg

Bra kombo va? ;) Sötan i magen är vaken mest sent på natten och tidig morgon. Nattsudderiet har hon efter både mor och far sin. Men morgonvaket är hennes alldeles egna påhitt. ;) Hihi..
Fast jag tror inte att hon är vaken lika mycket som hon dansar runt i magen. Jag tror hon är en riktig sömngångare min lilla gullunge. Som sparkar runt även om hon sover. ;) Precis som sin mamma..

Jag ska försöka sova ett tag till. Lillan har lugnat sig och mina "together pulls" (sammandragningar) också. ;)

Puss /Mama Linda

En sen vecka 36

Måste ju bara lägga upp en sen magbild på vecka 36. :) Eller 35+0 som det är nu enligt UL eftersom klockan är efter 00:00. Hihi..
Men har jag nu lagt upp en bild på min fina mage varje torsdag i alla dessa veckor så må jag väl försöka fortsätta tiden ut. ;)
Så här har ni härligheten. Rund och go.. Och mer nersjunken nu eftersom lillan är vänd och rejält nere i kanalen.
Inte en enda bristning har jag än så länge. Men jag har varit säker på att få det sen dag ett.. Hehe. Så vi får väl se. Magen är liksom fortfarande elastisk och inte stram i huden så det kanske också kan spela in. Men jag vet inte. Får man så får man. Rätt så konstigt att de inte har dykt upp än för jag har ju ändå ärr på magen efter min blindtarmsoperation. Och i ärr brukar det bli bristningar. Jaja.. Man ska väl vara glad så länge det varar. ;)

Puss /Mama Linda

På Ica Maxi

Får man inte knata runt för att man har en busig söt bebis i magen så får man be sin bästa vän att rulla runt på en istället. Hihi.. Jag ser ut som en liten leopardmönstrad val på Ica Maxi. ;)

Puss /Mama Linda

Sovit bort traumat

Jag har sovit, sovit och sovit lite till. Jag har inte sovit så här sen före jag blev gravid. Det är så skönt att jag vet inte vad jag ska ta mig till. :)

Jag är ganska så säker på att det beror på gårdagens jättechock som blev lite av ett trauma för mig. För jag var helt konstig hela kvällen efter våran "föda-right-now-episod."
Men nu känner jag mig som vanligt igen. :) kroppen är fantastisk. Medan man sover så bearbetar hjärnan alla intryck. Och jag hade jävligt många intryck i skallen igår så då sov jag som en klubbad val. Tack kroppen. :)
Känner mig inte lika yr och tom idag. Nej nej.. Idag vill jag måla!! ;)

Förvärkarna är rätt starka nu på morgonen men jag kör med min nya teknik. Känna på dem utan att spänna mig det minsta. Det tar ont men de försvinner snabbare. :) Våga ta smärtan när den kommer. Den är inte farlig och kan inte skada mig. Bara slappna av hela tiden och bli tung i kroppen.
Det lärde min ängel till barnmorska mig igår.
Min högsta dröm är att hon och Lotta jobbar när det är dags för mig att föda.. När du det kan tänkas vara? ;)
Då skulle jag känna mig helt lugn, trygg och bekväm. Men det finns många fina barnmorskor på förlossningen. Jag har dock fastnat extra mycket för två av dem. :)
Så vi får väl se om någon av dem får ta emot Svea när hon kommer till världen.
Det skulle vara ett fint slut på en lång historia. :)

Puss /Mama Linda

lördag 7 juli 2012

Trött tjej

Jag har lyckats sova "kvällsmiddag" jag. :) hade nog varit lika bra att bara fortsätta sova. Men tyvärr är det lättare sagt än gjort när jag har rätt så häftiga förvärkar idag.

Kring lunch var det faktiskt så jävulst smärtsamt att jag trodde att jag skulle gå av. Jag kräktes och hade mig igen av värkarna. Så vi bestämde oss för att dra till förlossningen för att kolla läget. Värken kändes annorlunda så det är nog bra att kolla upp tyckte jag.

Väl där så kopplades jag upp på en CTG-kurva. Och sånna värkar hade jag aldrig haft förr. Det tog redigt ont men ändå hanterbart. Men dom var många, täta och starka.
En barnmorska kände lite snabbt på mig där nere.
"Men du är ju öppen 10 cm. Här ska det bli barn."
Eh... Say what!?
Nä nä nä.. Stopp och belägg. Ondare ska det väl ändå göra tänkte och sa jag. Jag hade jävligt ont men inte så att jag inte fungerade.
Men barnmorskan var säker och jag fick knata iväg till en förlossningssal och där kläddes jag av but-naked och på med föda-barn-outfitten igen.
Och fort gick det!
Jag bara gapade! Gubben bara gapade..
Jag sa flera gånger att det här kan inte stämma. Känn igen. Det är fel.
Så här kan det bara inte vara..
Jag fick en lustgasmask över ansiktet och i den beordrades jag att andas.
Jag fortsatte att gapa. En sköterska satte sig bredvid mig. Hon förstod om jag var lite chockad.
Eh.. Jo.. Jag vill inte trycka på. Det känns inte så. Det måste vara nå tokigt det här.

Och in kommer en ängel. En snurrig liten underbar barnmorska. Hennes namn har jag tyvärr snurrat bort.
Hon såg nog på mig att jag inte fattade någonting. Att detta inte stämde för
mig alls. Att det var fel. Jag tittade på henne.
Jag sa. "snälla kolla igen."
Och det gjorde hon.. Tack för det!
"Nej.. Du är inte öppen 10 cm. Du är öppen 3. Fortfarande som vanligt."
Sen klappade hon mig på låret och log.
Då kom rädslan och chocken för mig. Jag bara skakade, stirrade och fick riktigt mycket värkar. Lillans puls var också hög inne i magen.
Barnmorskan som "känt fel" sa bara "jaha, men så bra då, jag är ju inte här så ofta." Sen försvann hon och jag såg inte röken av hon nå mer.
Jaja.. Alla kan göra fel. Men man kan väl säga "förlåt eller jag ber om ursäkt. ?? Eller??

Hur som helst så låg jag bara där. Stel som en pinne och helt tom i kropp och själ. Ont gjorde det och min ängel till barnmorska såg hur allt låg till.
"Nu blev du rädd. Det ser jag. Barnet mår bra men nu ska vi få mamma att må bra också."
Hon bäddade upp mig med stöd överallt. La riskuddar, pratade lugnt hela tiden, ordnade CTG'n behagligt och strök på mig. Vi andades tillsammans. Länge och långsamt. Oj vad den stackarn fick hålla på innan jag slappnade av. För det var målet. Till och med mina axlar var uppe i skyn. Men tillslut så var jag så slapp att jag höll på att somna. Hon var helt fantastisk denna kvinna.
Sammandragningarna nästan försvann och jag var på gränsen att somna.
Nu gick jag att prata med igen. Under den mest intensiva delen så nickade jag bara och sa "mmmmm" till allt.
Men nu var det lugnt igen.. Värktopparna var borta och min föda-barn-right-now-chock likaså.

Fick prata med en läkare som förklarade att det jag upplever är riktigt besvärliga förvärkar. Och det händer inget där nere trots besvären.
Och hon förklarade också att så här kan man få ha det länge.. Tyvärr jäkligt länge. Det kan till och med vara så att lillan stannar tiden ut. Men eftersom jag har det så jävla jobbigt så siktar vi på v 37 först och främst. Man kan få hjälp med att bli igångsatt men det kan också ha sina komplikationer.
Men vi ska fortsätta ta en dag i taget. Dessa hemska värktoppar måste jag lära mig att hantera. Och jag tror ängeln till barnmorska har hjälpt mig på traven nu. :)
Vi ska till läkaren på specialmödra på tisdag och höra vad han har för förslag. Fram till dess blir det att äta piller som vanligt och en massa järnrik mat. För denna maman har ett blodvärde på 102 just nu.

Men jag känner mig vid gott mod trots dagens chock. Lite tom i huvudet kanske. Eller mycket.. Men jag var tvungen att skriva av mig. Så att det inte går runt runt i en redan överbelastad skalle..

Jag är så glad över att lillan är kvar i magen. :) Det är målet med varje dag. Men idag skrämdes vi ordentligt båda två tror jag.. Älskade lilla gumman.

Puss /Mama Linda

fredag 6 juli 2012

Blir alldeles snurrig

Nu ska detta lillfyllo försöka sova..
Jag har haft en superfin kväll med bästa Emma, Maria och min Älskling. Vi grillade lite kyckling, åt mumsig sallad och enormt gott bröd. Sen har vi sett Madagaskar. Fasen vad rolig den är! :)
Tyvärr slutade kvällen mindre bra när jag fick en enormt jobbig slinga av ihållande och onda värkar. Som vägrade släppa. Så efter 2 värktabletter, en värkhämmande och en sömntablett samt ett långt besök på toa så är det bättre. Men det är absolut inte bra. :/ jag är yr och snurrig av tabletterna och värken är påfrestande. Det börjar komma till toppar som jag har lite svårt att hantera. Det är inte så att paniken kryper på men jag känner att jag vill åka in på sjukhuset när det är som allra värst. För att få en morfinspruta rakt i skinkan så att jag däckar eller nå.
Så snart är gränsen nådd tror jag.. Vi får väl se vad natten bjuder på.
Men det blir mer och mer intensivt det här. Det trycker på utav bara fan. Hela tiden. Mer eller mindre..

Nu är jag då som ett fyllo av mina piller. Ska nog lägga ner telefonen innan jag tappar den i fejan. ;)

God natt!

Puss /Mama Linda

Vill känna mig fräsch

Idag har jag verkligen försökt fräscha till mig lite. Med dusch, skrubb, inpackningar och nu nagelvård. ;)
Mina naglar har tyvärr gått av. Så de är korta men ändå fina.
Så jag har filat dem ordentligt och nu slänger jag på en sommrig aprikosskimrande färg med nageldekorationer på. Det blir nog vita hjärtan eller stjärnor.
Jag ska banne mig föda med både snyggt hår och vårdade naglar! Hehe.. Så de så! Hot Mama is in tha house! ;)

Skämt och sido.. Man känner sig faktiskt lite piggare om man är lite vårdad. Och det är dagens sanning. Och jag får ju fan inte röra mig så jag sitter lika gärna här i fläkten och målar naglarna. :)

Puss /Mama Linda

Jag är ren!

Åh så skönt! Jag tror jag duschar än! :)
Jag har suttit på min tantpall och skrubbat hela mig flera varv! Underbart!
Jag tvättade håret som aldrig förr och tog alldeles för mycket med inpackning. Ljuvligt! Jag luktar godis.. Jag måste nog slicka på min egen arm för att smaka på mig. :)
Jag har gått lös med rakhyveln och "piffat till" mig till lillas ankomst. Hahaha! Så hon inte tjorvar in sig i värsta djungeln på väg ut!! Hehehe! Jag menar.. Hur skulle det se ut?? Tihihi.. :) hemska tanke..
Men man når ju för fan knappt så det blev ingen större skillnad.

Ojoj... Nu dog väl alla fina damer och surtanter där ute. ;) Men då slapp vi då dem. Hehe..
Och som jag brukar säga! Läs inte då för fan! :)

Jag känner mig som rastlös och busig på samma gång som jag varken orkar eller får röra mig. Dålig kombo.. Men då får man skriva sig full av skratt istället. ;)

Jag måste också få säga att jag har den underbaraste mannen som vandrar på denna jord. Han är så duktig. Det kan inte vara lätt att se den man älskar ha ont. Det är heller inte lätt att trösta när förtvivlan tar över hos mig. Men på något sätt så får han mig alltid lugn. Han stryker, värmer och kyler riskuddar, torkar alla tårar och bara håller om. Han är Klippan i min storm. Det har han alltid varit. Men nu är han verkligen helt fantastisk.
Han borde få en medalj. :) Min älskade Tomas.
Idag har han tagit han om sin kräkiga gravida sambo, städat vårt hem, tvättat och gått med vår lilla vovve.
Jag tycker verkligen inte att han ska sitta och glo på mig hela dagen så han knogar och är ute i skogen då och då. Det är viktigt. Och nu är han ute och går med bästa Emma. :)
Vi kämpar på båda två. Och vi klarar oss bra. Vi har varandra och våra underbara vänner att luta oss mot.

Ikväll ska det nog grillas lite här. Ska bli gott. :) vi mår så bra som vi bara kan.
Och just nu mår jag sååå gott. Nisse kom förbi med en fläkt nu innan han drog på jobbet. Så jag sitter i vindens sus och äter melon.

Puss /Mama Linda


Ännu en dag

Det går ju bra det här. =)
Men fan vad ont jag har på nätterna. Det är en utmaning. Men det fungerar ändå. Man svär för sig själv och försöker andas.
Man ligger också och tänker.. "Ska jag kanske åka in och få en spruta?"
Men då vet man hur lång tid allt tar.. Att man säkert måste sova över. Och då är det samma visa igen.
In, ut, ctg, sprutor, undersökningar, värkar, stoppa upp, fara, hem.. Om och om igen.. Så jag väljer att stanna här hemma tills det blir alldeles åt helsike för jobbigt. Tills det blir en påtaglig skillnad i mina värkar eller att det blir mer blodiga flytningar eller att vattnet går. DÅ BLIR DET FART PÅ DENNA MAMMAN KAN JAG LOVA. =)

Men idag är ju lillan ännu en dag äldre. Lycka! Jag kan verkligen se ett slut på detta nu. Vi klarar det och jag hoppas av hela mitt hjärta att vi klarar oss utan en förlossning fram till vecka 37+0. Alltså den 23juli.
Det kan gå.. Det gäller bara att kämpa, ligga helt stilla och fokusera på att ta smärtan när de kommer. Andas, slappna av och hålla modet uppe. Jag får också tänka på att det inte är någon farlig smärta. Det är en  inte en smärta som man har när man är skadad. Det är en normal smärta som på sikt sätter ett barn till världen. Det är ingen fara. Bara jäkligt påfrestande.
Men vi klarar det. Jag klarar det..

Nu stundar duschen. Det ska bli så jävla skönt. ;)

Puss /Mama Linda

torsdag 5 juli 2012

Hoppas på sömn

Ligger och försöker hitta en bra ställning för att sova. Men det värker lite väl häftigt för tillfället. Tog mina snurriga piller för ca 15 min sen så vi hoppas på en effekt snart. ;)

Idag skulle det ju ha blivit magbilder. Men jag har faktiskt inte orkat så ni får leva utan det. Vi gör ett nytt försök imorgon istället.

Nu ska jag ligga och köra mina egenuppfunna avslappningsövningar. Hehe. :) Det handlar om att andas och grimasera om vart annat. Hahaha!

Natti natti! Vi hoppas på en natt utan barnafödande.

Puss /Mama Linda

Film och finfrämmande

Jag och gubben har sett War Horse. Riktigt rörande och helt klart sevärd men dock liiite väl jävla lång. :) Hihi..
I slutet av filmen plingade det på dörren och in kom en hurtig Emma som gått runt hela stan. Så jäkla duktig du är! :)

Vi har käkat ett ton melon och sen så slängde gubben ihop en grym köttfärssås med spagetti. Mumma!
Nu ligger jag här och fiser illa mellan mina sammandragningar. Hehe.
Jag har en fuktig handduk på magen och en i pannan. Ni dog om ni såg mig. Inte vackert!! Men fan så skönt. ;)
Family guy rullar på tv och ibland får man sig faktiskt ett gott skratt.. Jag erkänner! Men oftast suger det!

Jag är så trött att jag svamlar och känner mig full. Vilket jag kanske är av mina himla piller? Fyllo..
Hoppas på en bättre natt. Annars vette fan vad jag gör. Jo det vet jag.. Jag gör ingenting och fortsätter kämpa på. ;)

Puss /Mama Linda

Upp och ner

Allt går väldigt upp och ner.. Har haft jätteont vissa perioder idag. Så ont att jag kräktes och nästan stod på huvudet. Men jag är helt övertygad om att alla piller spelar mig ett spratt också. Så det är nog helt normalt. Eller kan man ens kalla detta normalt ens? =) Hehehe...
Och nu mår jag helt okej.. Sammandragningarna är där men de går att hantera. Så nu är jag riktigt nöjd. Hihi.. Om jag skulle må så här "bra" hela tiden så skulle detta vara a piece of cake ju. Men tyvärr så är det ju inte riktigt så det fungerar just nu.
Men det är så skönt att ta vara på dessa stunder då jag mår lite bättre. Passa på att vila och gosa med min lilla familj.

Man hinner tänka jäkligt mycket när man sitter så här också. På allt runt om. På människor i sin omgivning som man faktiskt inte trodde skulle kliva fram. Men som gör det. Och det värmer. Människor som man kanske inte haft så mycket kontakt med innan. Men som verkligen bryr sig och lämnar avtryck i hjärtat. =) Och det betyder mycket för mig.
Och samtidigt hinner man bli förvånad över hur folk uttrycker sig eller inte alls uttrycker sig.. Men så är det väl hela livet antar jag? Man kan inte förvänta sig att folk ska förstå och finnas där. Så är det bara. Och det har jag faktiskt slutat med för länge sen. Och jag kräver det inte heller. Folk kommer och folk går..
Men kan man inte säga något som faktiskt är givande och tröstande så är det väl lika bra att fortsätta med att inte säga något alls istället? Istället för att försöka fiska info för sin egen nyfikenhets skull. Så tycker jag i alla fall..

Det jag är med om är inte unikt. Det finns många som varit där och många som kommer att vara där. Men det är något traumatiskt att vara i gränslandet till att föda ett barn som är så pass litet att det räknas som preumatur. Det är inte samma ljuva tankar till förlossningen. För här är det lite tvärt om. Förlossningen är det som både jag och sjukvåden försöker att stoppa i nuläget. Förlossningen är lite boven i dramat. Det är för tidigt och inte något att sträva efter. Så därför blir jag lite fundersam och stött när folk talar om att förlossningen är en underbar upplevelse och att vi snart blir tre. Joo... Det kommer vara underbart att träffa våran dotter. Men vi gör ju allt i vår makt för att förhindra detta "underbara" förlopp i nuläget.

Så.. Eh... Ni får gärna visa att ni bryr er. Det värmer verkligen. Men allvarligt talat så behöver jag inget förlossningspepp just nu. Återkom med det om 3 veckor eller nå. Då det är okej för mig att föda utan risker för mitt lilla barn. Nu försöker jag att inte föda. Okej? Medan kroppen skriker FÖÖÖÖD så proppar jag i mig piller, får sprutor och skriker NEEEEEEJ! Jag har varit i latensfas och haft värkar i en vecka nu, och jag har legat med lustgas och öppnat mig sakta. Och nu ska jag fortsätta med det så länge som möjligt utan att lillan kommer ut. Så föda är inga problem. Förutom att det INTE ska hända nu för vi vill helst undvika att vårt barn är preumatur och hamnar i en risk.
Förlåt att jag blev lite vrång för en sekund.. Men läs inte då!


Puss /Mama Linda



En natt till

Då var man vaken och klarade nätt och jämt denna natten med. :) Lilltjejen är en dag äldre och hon är kvar i magen. Men inatt så var det väldigt intensivt.. Jäklar i galoppen vad sammandragningar jag hade. Och det tog väldigt lång tid innan medicinen slog till.. Fick ta 2 tabletter och sen ligga och frusta som en åsna. Men nu på morgonen känns det helt okej ändå. Visst.. Det trycker neråt så inni Norden och magen är stenhård och drar ihop sig.. Men det gör inte så jävla ont som
inatt. :) Härligt.. Så nu ska jag försöka sova. Blev inte så mycket av den varan under natten.
Men som tur är kan man ju sova lite när man kan. :)
Här ska det inte födas nå barn. Nej!
Det är fan bara bestämma sig. ;) Eller??

Idag går vi in i vecka 36 (35+0) enligt mina beräkningar. Och på måndag enligt bm. Jag ska fortsätta lägga upp magbilder som vanligt men vi räknar såklart efter bm nu men ingen verkar ju få rätt i alla fall. :) hehe.. Men mest för att se exakt hur gammal lillan är. Målet är ca den 23e juli. Då kan du få komma lilla gumman. Då är hon 37 hela veckor. Och räknas som fullgånget. Så om man ska räkna medicinskt och enligt bm så är vi nu i vecka 34+4. Alltså inne i vecka 35. :) Krångligt det där. Hehe..

Men nu ska du växa och bli starkare min lilla tjej..

Puss /Mama Linda

onsdag 4 juli 2012

Var dag är en seger

Dagen har gått så sakta. Och jag har jäkligt ont vissa stunder. Magen blir stenhård och det trycker neråt och ilar mot ryggen. Aj aj..
Jag får käka rätt många piller per dag för att hålla smärta och sammandragningarna i styr. Så jag knaprar på rätt bra. ;) Hehe.. Lite skakig och lite lullig så tar jag timme för timme.. Minut för minut.

Och jag tänker på dig. Älskade lilla Svea. Jag har så ont, jag vill bara sjunka genom golvet när den värsta smärtan kommer. Men du min skatt gör det möjligt för mig att klara det här. Du mår så bra där du är nu i magen och jag ska kämpa in i det allra sista så att du ska få stanna där tills du är redo. För än är du liten.. Läkarna säger att du skulle klara dig bra om du kom nu och du är redo rent medicinskt för jag har tagit en massa kortison och antibiotikasprutor för att hjälpa dig på traven. Men det allra bästa är att du stannar inne i mig till vecka 37. Snälla lilla du.. Stanna kvar så att du får vara riktigt redo och frisk. Jag menar det gumman.. Jag mår så här i tre veckor bara du stannar. Jag vill dig allt gott. Jag klarar mig inte utan dig. Inget får hända dig min fina älskling. Mamma och pappa älskar dig så fruktansvärt mycket.
Så tryck inte på mer nu.. Du behöver inte stressa. Låt det bara vara som det är i några veckor till lilla gumman. Sen kan vi mysa en hel livstid. Jag vill träffa dig, tro inget annat. Men jag vill att du ska vara stark, frisk och färdig för livet.
Oron är enorm.. Min lilla bebis. Det går inte ens att förklara hur jag känner.
Mor till en preumatur.. Är jag redo för det? Jag måste nog bli redo. Men jag hoppas på ett mirakel. Att lillan bestämmer sig för att ligga lågt ett tag till.
Snälla.. Jag gör vad som helst. Mitt barn måste må bra. Det finns inget annat för mig som är viktigare.

Nu ska vi kämpa. Kämpa för att få en dag i sänder. Var dag är en seger för dig älskling. :)

Puss /Mama Linda

Vackra magen

Tänkte visa er de fantastiska bilderna som Anna-Karin tog på mig och fina magen under midsommarhelgen på Piteå havsbad.
Jag är så nöjd! Tack än en gång snälla och otroligt duktiga Anna-Karin.

Jag blir verkligen gladare och mer positiv av att se dessa bilder.
Trots att livet är väldigt upp och ner just nu så försöker jag verkligen hitta ljuset i vardagen. =)

Puss /Mama Linda









Hon vilar tryggt

Än så länge vilar lillan tryggt i min mage. Hon hade lite bråttom så att alla trodde att hon skulle ut och nu är planen att knapra tabletter för att få henne att stanna inne i tryggheten så länge som möjligt. :) detta eftersom förloppet stannade upp och jag har varit öppen 3cm med utplånad livmodertapp och långt nedsjunken bebis i 3 dygn nu. Så var det även idag. :) Så läget verkar stabilt.
Så nu tar vi en dag i taget.
Första steget är att inte föda innan återbesöket på specmödra den 10juli. Sen så är målet att försöka hålla henne kvar tills vecka 37. Är det fortfarande lika jäkla jobbigt då så startats jag igång då. :)
Om jag nu får säga vad jag själv tror så tror jag inte att våran snabba busSvea vill stanna inne i mörkret så länge alls. Tror hon ser dagens ljus nästa vecka nån gång. Men så säger bara min magkänslan. ;) För där finns alla dessa tusen sammandragningar som de försöker hålla i skick med hemska tabletter. Jag får inte röra mig typ.. För då sätter det igång.
Jag vilar i ett gränsland kan jag säga.. Läkarna likaså. Föda eller icke föda? Hade jag varit i vecka 37 hade jag fått föda för längesen. Men lillans ringa ålder gör så att jag faktiskt får lov att plågas nu.. I alla fall högs i 3 veckor. Oj oj.. Tur att man har så härligt folk runt om som muntrat upp denna sakta födande Mama. ;)
Hihi..

Detta blev ju inte riktigt som vi tänkt oss. Men just nu är det lugnt och skönt i alla fall. Tur att jag hade bråttom att ordna allt praktiskt till lillans ankomst. Någonstans kanske jag kände på mig det här? :)

Och nej.. Det är inte roligt att vara så nära att få ett för tidigt fött barn. Att veta att utan tabletter och hjälp kanske hon redan hade varit här. Jag vill att hon ska stanna i magen. Och nu gör vi allt för att hon ska stanna där. Lilla älskade gumman.
Det är fart i dig redan från början. :)

Vi älskar dig så mycket.

Puss /Mama Linda

tisdag 3 juli 2012

4 dygn

Ja ni.. Jag tänker inte skriva ingående eller långt denna gången. Vill bara säga att just nu så är allt lugnt och vi mår bra. Både jag och lillan i magen.
I fredags fick jag sammandragningar och åkte in på förlossningen för att kolla läget. Tänkte att jag bara behövde en liten spruta och sen dra hem igen.. Som sist.
Men så var det inte denna gången. Jag hade börja öppna mig och lillans huvud gick faktiskt att känna på.
Så jag har legat inne i 4 dagar. Och är nu öppen 3 cm med utplånad livmodertapp och lillans huvud är långt nere i kanalen.
Och jag har prövat på det mesta dessa dagar. Legat med värkar, fått stoppade värkar, startat igen och sen stannade allt av.. Fast inte sammandragningarna.

Så nu är vi hemma väldigt tillfälligt. Jag har värk trots medicinerna och livmodern kämpar på trots tabletter som ska hämma förloppet.
Så nu tyder det mesta på att vi inom de närmsta dagarna föder en liten, liten flicka. Men vi får se.. Men allt tyder på det.

Ska in imorgon på koll igen. Eller inatt om det blir värre.
Men vi mår bra.
Allt kommer att bli bra.
Känslorna är väldigt många och jag måste nog få lite tid att bearbeta detta.
Och än är det inte över. Jag och gubben lever lite i en bubbla just nu. Allt är så overkligt.

Jag vill tacka mina underbaringar Emma, Nisse och Maria för allt ni gör för mig och Älsklingen under denna tid. Ni ställer upp som hundvakt och är ett otroligt stöd i det här. Utan er hade det aldrig gått.

Vi klarar det här tillsammans. :)

Puss /Mama Linda