Fundersam

Vilken dag.. Tur jag har världens bästa karl som städar och lagar mat. :) Jag är en strandad val i soffan. Har ändå försökt vara huslig och fixig idag och har ju lyckats få ny frisyr.. ;) Men mycket mer än så blir det inte. Rör jag mig får jag mer förvärkar.. Och idag har det varit massor av värk. Men jag försöker verkligen kämpa. Jag biter ihop. Det är väl fan inte mycket annat att göra?

Men hur ont ska man behöva ha? När är det nog? Det är jag lite fundersam över..
Jag har sagt att jag ska ha så ont att jag nästan svimmar innan jag åker in på förlossningen nästa gång. För är det okej att få gå omkring så här varje dag och ha sån jäkla värk utan att det ska vara någon större deal så är det nog fan bara vänta in dödsvärken innan man har "nog" ont. :/
Önskar man fick mer hjälp med smärtlindring. Mår ju skit av de piller jag har. Men va fan.. det gäller bara dagar nu. :) För jag SKA ha hjälp med att föda detta lilla barn när jag har gått 37 fulla veckor. Så är det bara..
För jag är snart redo för att kasta in handduken. För det tar lite väl jävla ont nu för tiden.

Smärta är något jag kan hantera väl. Det har jag verkligen fått se nu. Men gränsen är snart nådd. Väldigt snart är det bara för mycket och för intensivt. Det värker för ofta. Då och då är ju helt okej. Då hinner man ju andas och återhämta sig. :)
Men idag har det varit läskigt tätt..
Men snart.. Snart är det över. Och jag har min lilla älskling i min famn.
Och då finns ingen smärta kvar. Bara en bottenlös lycka. :)

Jag SKA klara det här!

Puss /Mama Linda