Hem!

Nu ska jag hem! Äntligen utskriven. :) Ska bara byta om och vänta in min lilla familj. Vi ska och handla för det ekar i kylskåpet. Måste köpa lite järnrik mat och fylla upp matförråden lite. :)
Och så ska vi nog hyra en film. Ikväll blir det mys. Återhämtning gäller nu. Och hålla stenkoll på blödningar. Jag är förfarande inom en risk eftersom jag har sår i livmodern som blödigt rikligt i över 10 h. Det kan börja om..
Men jag ska ta det lugnt och vila så att det inte händer något. :)

Puss /Mama Linda

Allt kan hända

Ja ni.. Vars ska jag börja denna berättelse? Från början blir nog bäst.

Igår fick jag komma in på operation runt halv sju på kvällen. Denna enorma försening berodde på några akutfall och det är klart att jag var ganska så less på allt men allt är ju relativt.
Mitt ingrepp var ju enkelt, litet och går snabbt att göra. Skulle hem så snabbt som möjligt.
Men tillsist fick jag lägga mig på ett gynoperationsbord. Bordet from hell! Jäklar vad läskig det var. Bena spänns fast. Urk..
Jag fick lugnande (halleluja) och sen så sövdes jag så att jag slumrade sött.
Jag vaknade sen snabbt och enkelt. No Problemo där inte. Problemet var den enorma (ja, enorma) mängd blod som rann i brallan på mig. Jag sa till sköterskorna på uppvaket att jag blöder som fan. Dom tog det rätt så lugnt tills de såg att den rann ut på sidan av gigantoblöjan och ner i sängen. De fick byta min blöja säkert 7 gånger och den var överfull alla gånger och tokigt tung. Och det var koagel med levrat blod stora som mandariner som kom ut plus en MASSA blod. Så nu blev det fart på både sköterskor och läkare. De säger inte så mycket men man ser på dem att något är fel.
Och det var det.. Jag slutade fan inte att blöda alls. :(
Blodvärdet droppade från 122 till 104 på kort tid.
Jag blödde ca 1 dl i 7-8 blöjor plus på toa. Så runt 1l blod skulle jag tippa på.
Och det var riktigt läskigt. Livmodern vägrade dra ihop sig.
Så jag fick först en medicin för att hjälpa livmodern att dra ihop sig. Men det fungerade inte alls.
Sen hade jag en puls mellan 37 och 40 slag/min så då fick jag en jäkla spruta för att få upp pulsen. Även blodtrycket blev lägre och lägre.
Morfinen flödade och jag har fått massor med dropp på grund av att en till operation kan bli aktuell för att få stopp på blodflödet.

Efter ännu mer blod så bestämde sig läkaren att pröva på ett starkare preparat för att försöka få livmodern att dra ihop sig. Det droppet skulle jag ligga med i ca 4h.
Efter det gått 2h så kände jag mig jävligt konstig. Droppet satt på höger hand och hela högra armen började göra väldigt ont. Jag tittade på armen och ser att det ser ut som att den kokar. Det var liksom bubblor/bulor på hela armen och det kliade ända upp till munnen. Och i munnen.. Eh. Vad nu då?
Jag visade en sköterska vad som hänt. Då tog det två sekunder så var narkosläkaren på plats och började sticka mig för att sätta ett nytt dropp med kortison och nå annat jox.
En allergisk reaktion var vad jag nu fick! Efter ett tag började jag hosta och blev tjock i halsen. Droppet slogs av direkt och personalen försökte trycka in kortison i min bulliga arm. Men det var helt omöjligt. Den var så svullen.
Narkosläkaren stack mig 12 gånger utan att lyckas sätta in nål rätt. Vid detta laget hade jag blödigt så mycket att kärlen dragit ihop sig och jag var även lite uttorkad så då blir det extra svårt. Jag fick dricka nå medel som var lite hämmande mot reaktionen jag fick. Narkosläkaren rullade snabbt in en ultraljudsapparat och satte den mot mig ljumske för att sätta en infart där istället. Genom ett bamsestort kärl.
Fick först bedövning ochs sen fördes världens längsta nål in i ljumsken. Det fungerade och snabbt fick jag kortison och reaktionen var hämmad inom en timme. Härligt!

Men blodet fortsatte att rinna. Men något mindre kom det faktiskt. :)
Två gånger så kom gynläkaren och försökte trycka och GRÄVA ut rester med handen. Fy fan vad ont det gjorde. Hon tryckte stenhårt på magen och grävde inne vid livmodertappen samtidigt för att få ut klumparna. Och hon fick ut riktigt mycket. Och jag fick samtidigt riktigt mycket med morfin ;)
Detta för att kanske slippa en ny operation. Efter 10,5 h så började livmodern dra ihop sig lite mer och jag blödde nu inte lika mycket. Runt kl 5 i morse så fick jag åka till min vårdavdelning. Jag är helt slut!
Än mer blek än vanligt och ser ut som världens knarkare på armar och fötter efter alla stick. Ja!! Även på fötterna!

Jag får ligga kvar minst till eftermiddagen och har fått mer piller som ska dra ihop livmodern än mer.
Och jag mår riktigt gott nu. Älsklingen och lillan kom och hälsade på mig.:)
Underbart! Men nu har de farit iväg en sväng för Svea ska på BVC för kontroll med sin pappa. Världens bästa pappa. ;) sen kommer dom och hämtar upp mamsen.
Jag har fått börja äta nu också. Härligt! Så förhoppningsvis klarade jag mig undan ännu en operation. ;)

Jag har nog aldrig varit med om något läskigare måste jag säga. Att blöda okontrollerat utan att något biter på det är enormt påfrestande.
Jag visste ju om att det fanns risker med operationen (som det finns med alla operationer) även om de var minimaliska. Men jag hörde till den statistiken. Tyvärr..
Traumatiskt och väldigt omtumlande.
Men jag hoppas det är över nu. Snälla..
Nu är det bara att återhämta sig och bearbeta detta tillsammans med allt annat som hänt på väldigt kort tid.
Men jag lever, lillan och gubben lever och vi mår så gott.
Det här var bara ännu en prövning som livet bjuder på ibland. Men jag ska fram och förbi det. :)

Allt kan hända! Men ge aldrig upp och sluta aldrig att kämpa och tro på din egen förmåga. Allt blir bra bara man tror på det. :)

Puss /Mama Linda

Saknar

Då ligger man på vårdavdelningen på kvinnokliniken här på Norrlands universitetssjukhus.
Jag har varit här sen klockan 08:00. Och jag skulle redan ha fått göra min lilla operation men det var en före mig och nu fick jag veta att det kom in ett akutfall. Så jag får vänta..
Jag kan inte fara hem för jag måste ligga med dropp så att jag inte blir uttorkad. :(

Å fy satan vad jag saknar min lilla underbara Svea. Det gör ont i hjärtat.
Jag kanske är löjlig men jag tycker att det är en skitjobbig dag. Mest för att jag får vara utan mitt barn så länge. :/ Tur att hon har världens bästa pappa som hon älskar att mysa med. Och tur att hon tar en flaska med ersättning precis lika bra som bröstet. :) Min duktiga tjej.
Jag slår vad om att Älsklingen och Svea har jättemysigt där hemma. Jag vill också vara med. Är grymt avundsjuk. ;)

Ikväll när jag kommit hem ska lillan få bada. Och imorgon är det dags för första besöket på BVC. Det ska bli spännande att se hur mycket lillan har ökat i vikt. ;)

Men nu ska jag bara ligga här och glo på OS och längta ihjäl mig efter mina älsklingar.

Hoppas som fan att jag hinner hem innan project runway börjar!
Men med den här takten lär jag väl vara hemma inatt nån gång. Blä!
Okej.. Idag är jag fan lite av en bitterfitta. :(

Puss /Mama Linda

Onödigt

Så jäkla onödigt. Blir så less men det är inget att göra åt.. Bara flyta med strömmen.
Var på återbesök på specialistmödravården idag för att se om jag fortfarande har rester kvar i livmodern. Och ja! Det hade jag.. Bajs! :(
Så imorgon klockan 08:00 ska denna morsan infinna sig på kvinnoklinikens vårdavdelning för att sövas ner (eller få ryggmärgsbedövning) och sedan göra en skrapning för att få bort resterna.
För allt måste bort. Annars kommer jag att bli sjuk. Det blev lite bråttom att ta bort resterna eftersom det legat i livmodern i 15 dagar nu. Så risken för att få en jävligt infektion ökar. :/
Så det är bara att göra det som måste göras.. En mindre operation som tur är men jag tycker inte alls att det är så himla latjolajbans över huvudtaget. Nä..

Fick träffa läkare, ta lite prover och prata med operationssköterskan idag. Och fylla i en massa enkäter och få info inför imorgon. Suck..

Men för att muntra upp mig själv så beställde vi take away på en kinarestaurang ikväll. Och på måndag ska jag klippa mig. För det är jag värd! ;) hihi..

Nu ska jag mysa med min lilla Svea och med min karl framför en hyrfilm. Kommer vara tungt att vara så länge utan dem imorgon. :( Puhu..

Puss /Mama Linda

Kan det bli bättre?

Jag är så förundrad och imponerad över detta lilla flickebarn.
Hur kan man födas ca 4 veckor för tidigt och sen bara vara helt till ro med allt?
Tar flaska och bröst som att hon aldrig gjort annat, när sugreflexen egentligen inte ens ska vara färdigutvecklad. Sover i sin egen säng och i vagnen hur lätt som helst, när man har hört att preumaturbarn inte brukar få ro i kroppen så lätt utan vara ganska missnöjda.
Samma gäller med hur snabbt vi fick en dygnsrytm.. Hon sover 3-4 timmar och sen är det mat, blöjbyte och ligga och titta på världen som gäller, tills hon somnar sött igen. Fantastiskt! Ja.. Helt otroligt. :)

Men efter en graviditet from hell och sen en bebis som först ville ut rejält tidigt och sen lite tidigt, så förtjänar jag detta underbara som jag lever i nu. :)
En rofylld, lugn och stressfri vardag..
Skönt.. Underbart!

Och pillret fungerar utmärkt. Jag blir av med resterna som är kvar i kroppen och jag mår massor bättre. ;)

Idag ska vi bara mysa och umgås med mormorn och morfarn för att sen grilla på campingen där några släktingar och vänner bor under helgens fotbollscup. :) Svea ska få träffa lite folk och vi ska äntligen komma ut lite. Hihi.. Sitta ute vid husvagnen och må gott och promenera längst campingens smala gator.

Må aldrig denna tid ta slut. Detta lugn och denna frid. :)
Mitt hjärta har äntligen fått ro igen.

Puss /Mama Linda

Rester

Äckelpäckel! Jag har rester kvar i livmodern.. Vill typ kräkas bara jag tänker på det. Urk..
Har fått piller som ska göra så att livmodern förhoppningsvis lyckas trycka ut snusket själv. Annars blir det SKRAPNING! Hujeda mig!
Får svar på proverna idag.. Om det är inflammation också så blir det antibiotika.

Jag ska på återbesök på måndag. Måtte jag ha fått ut det här jävla avslaget då.. Blä!

Puss /Mama Linda

En mindre förlossning

Inatt så blev det lite småjäkligt måste jag säga. Jag har blödigt lite extra mycket hela dagen och nu fick jag då svaret varför. Gick på dass och fick ont i magen.. Värkliknande smärta.
Och ut kommer det äckligaste jag fan har sett! Blä!!
Hinnor och fan i en STOR klump och tre lite mindre. Inte levrat blod.. Utan någon slags hinnliknande jävla klump! Äckelpäckel! :(
Vet ju om att det är vanligt med sånt avslag. Fick det på BB med. En gigantiskt klump..
Men 10 dagar efter förlossningen?? Är det normalt?
Mår lite halvkasst nu och det gör ont där nere och i magen. :/
Måste kanske ringa vårdcentralen imorgon?? Vi får se..
Men jäkla vidrigt var det då. Måtte det inte komma mera. Urk!

Puss /Mama Linda

Mysdag

Jösses vad vi har myst hela dagen lång. Hela lilla familjen sov länge och väl och sen har vi hängt i soffan mest hela dagen. ;) Pappan och jag fick oss en duschning när lillan sov vid lunch och sen har pappan även varit en sväng i skogen. Och jag och Svea har bara zappat, käkat godis och hängt vid tissen. ;) Nu på kvällskvisten så har vi sett film. Lillan myste vid mina boobs hela filmen och tog sig en drink då och då. Som på bio! :) hehe..
Jag har även gått en sval och härlig liten promenad med Betty. Det behövde vi båda två. Jag försöker gå lite var eviga dag för att få igång min kropp som varit praktiskt taget helt död i 8 månader.

Idag har jag även prövat mina favorit brallor som jag hade innan graviditeten. Och dom gick på! Helt otroligt!! ;)
Men de får vänta ett tag till för det är inte behagligt med tighta stuprörsjeans när man fött barn för 10 dagar sen. Nä.. Slappa brallor, gravidbrallor eller mjuka leggins gäller just nu.

Nu ligger jag och Svea i sängen och hon hänger vid mitt bröst. Det är så jävla mysigt att man kan ligga hur länge som helst och bara amma och mysa. Och hon är en riktig mystjej min Svea. För hon äter inte hela tiden. Ibland ligger hon bara och snuttar och somnar för att sen vakna för att ta sig några droppar till. :) Jag tycker att amning är mycket mer än bara matning. Det är en stund att mysa, knyta ann till sitt barn och känna närhet. En fin stund. En stund med min dotter.

Hon är en mystjej, en snuttis och en riktig storbajsare. Men konstigt vore det ju annars. Det ligger ju i släkten på alla håll. ;) hehe..
Idag har hon bajsat så det stod härliga till. Helt allvarligt så fattat jag inte att så mycket kan komma från någon så liten. Jag är en mycket stolt mor. ;)

Jag känner att jag sakna men säkert börjar få koll på läget och skapa rutiner som fungerar för oss. Nätterna fungerar och dagarna rullar på. Jag tror det är viktigt att det får ta den tid det tar när man får barn.
Folk får helt enkelt acceptera läget. :)

Nu är det snart dags för att sova.
Lillan ser VÄLDIGT trött ut. Men först lite mumsmums från nappflaskan så att hon växer och blir stor och stark.
Hon väger ju hela 2800g nu. ;)

Bjuder på en söt bild på Svea och hennes mormor. Svea gäspar precis. Sötis! ;)

Puss /Mama Linda

Ny design

Jag knåpade ihop en ny design lite snabbt här på bloggen.
Är inte helt nöjd men den får duga ett tag. =)
Ska fixa lite bilder med bättre kvalite sen.

Puss /Mama Linda

Bedårande

Allt lillan gör är så bedårande jäkla gulligt.
Hon är söt när hon pruttar, bajsar och rapa. Och när hon kräks och skriker. Hehe..
Och när hon hickar!! Min lilla pipleksak. :)
Bebisar och eventuellt hundvalpar kommer undan med allt. För de är så underbart gulliga och söta.
Undrar hur länge det är så där? Hur gammal är man när det inte beräknas som gulligt att lägga av en brakare? ;)
Tål att funderas på. Hihi..

Dags att fortsätta sova.
Natti natt..

Puss /Mama Linda