Till Pappa!

Idag är det farsdag. Eftersom min pappa och jag bor så långt ifrån varandra så har vi planerat att fira denna dag tillsammans nästa helg. Men jag tänkte ändå skriva ett inlägg här som helt och hållet är tillägnat min far.

Min pappa och jag har alltid haft ett väldigt nära förhållande. Eftersom jag är ensambarn och aldrig haft haft syskon att leka med under semestrar eller kvällar så är det alltid pappa som har lekt med mig. Och oj vad jag har haft många roliga stunder med min pappa. Och vi har skrattat mycket tillsammans. Han är absolut en av de roligaste och vänligaste människor som jag känner och han är en av de personer som jag ser upp till mest av alla i världen. Jag kan stolt säga att jag är hans dotter och vi har alltid delat värderingar och tankar mellan varandra. Han är en mycket ärlig människa som alltid är sig själv i alla situationer. Min fars självkänsla har jag alltid beundrat. Han har lärt mig att alltid kämpa för det man tror på och han har övertygat mig om att jag kan göra allt det jag vill här i världen. Det gäller bara att kämpa. Lite tjurighet kan ta människor långt. Och min tjurighet har jag ärvt av min far. Och det är jag mycket glad för. Han är en mycket omtänksam människa som värnar om sina nära och kära. Jag har alltid känt mig som världens bästa tjej vid min fars sida. Han har höjt mig till skyarna men han har ändå lärt mig vad arbete betyder och att man måste jobba för att ta sig någonstans här i livet. Arbete ska löna sig. Det är vårat motto. Min pappa har alltid stöttat mig i alla val jag har gjort i livet. De senaste åren har han varit ett enormt stöd under min studietid. Han vet vem jag är och han tror på mig i allt jag tar mig ann i livet. Jag har alltid känt mig trygg under hela min uppväxt. Mycket beroende på min fars tydlighet och lugn. Och när jag varit ledsen under stunder i mitt liv så har jag alltid tillslut hamnat i pappas famn för att få tröst. Och i pappas famn sitter jag än idag. Varje gång vi är hemma och sitter i soffan så är det mot pappa jag alltid lutar mig. Där är jag tryggast och där blir jag aldrig för gammal för att sitta. Pappa har hjälpt mig att hitta mig själv och jag har mycket att tacka honom för. Han har varit min ständiga vägledare och stöttepelare genom livet. Och han är min pappa. Bara min. Och jag är pappas flicka.

Min pappa kommer jag alltid kämpa för att efterlikna på många sätt.

Jag tackar dig för livet jag har fått. Jag hade aldrig kunnat få en bättre uppväxt och framtid.

Tack pappa.

Jag älskar dig!

Puss

/Din dotter Linda