Soffan är min borg

Idag har jag inte rört mig många knop trots att jag vill. Men det är bara gilla läget och krama om kuddarna i soffan. Igår så var jag ju hos läkaren för att få förlängd sjukskrivning. En vecka tänkte jag mig.. För jag vill verkligen inte gå hemma så jag ville som ta vecka för vecka.. Läkaren ropade in mig. Jag gick in i det ljusa rummet och satte mig på britsen. Läkaren satte sig mitt emot mig och tittade bekymrat och allvarligt på mig. Hon frågade hur jag mår. Och jag sa med ett litet tryckt leende att jag inte mådde så bra.. Inge bra alls faktiskt. Sen tog hon lite fakta. Hur långt jag var gången, hur mycket vikt jag tappat och så vidare. Hela tiden tittade hon mycket allvarligt på mig.
Då slog tanken mig att läkaren kanske tyckte att jag var en gnällspik och att det ska vara lite jobbigt att va gravid. Hon var ganska brysk och extremt svår att läsa. Men helt jäkla plötsligt så lyser hon upp men tittar fortfarande bekymrat på mitt bleka fejs. Och utbrister: "jag sjukskriver dig i 2 VECKOR." What?? Efter allt denna bryska framtoning och bestämda uttryck så sjuksriver hon mig längre än vad jag bett om?? Då slog tanken mig. Hon såg säkert så där jävla bekymrad ut för att jag ser ut som ett vandrande spöke med påsar under ögonen som är blå som medelhavet. Hon kanske blev lite rädd?? Höhö.. :) För jag blir lite skraj när jag tittar mig själv i spegeln. Jag är liksom insjunken och utmärglad men ändå tjock. hehe. Och detta tyckte nog min läkare såg lite läskigt ut. Men vi kom överens om att om jag känner mig arbetsför på måndag så ringer jag till henne och sen är det bara att dra på jobbet för då ändrar hon i sjukintyget. Hon rekomenderade att jag skulle jobba halvtid hela nästa vecka. Alltså bara på fritids. Vi får väl se hur jag mår. Men helst vill jag ju tillbaka helt direkt. :)
Mysteriet med min läkare lever vidare. Hennes ansiktsuttryck stämde inte överens med hennes beslut. Hon såg ut och pratade som en ond surtant men brydde sig och förstod mig som en ängel. Hihi. Skenet kan verkligen bedra. Hon såg på mig att jag mår jävligt dåligt. Och jag ser förjävlig ut. Hehe.. Nä nu ska jag försöka få lite skönhetssömn. Det behövs.

 Puss /Mama Linda