Jag är ingen smal person och har aldrig varit. Men under denna graviditet (hittills) har jag gått ner 7 kg. Vikten har varit helt oförändrad i veckor. Vägde mig nu på morgonen. Har gått upp inte fullt 2 kg. Så nu ligger jag "bara" på ca -5. Hihi.. Men det vore då konstigt annars. Magen växer ju något enormt men inte rumpan, om man säger så. ;) Köpte ju ett par mamajeans i en storlek större än vanligt för jag tänkte att jag kommer ju att bli större. Men de är verkligen stora nu. Inte vid magen. Men vid lår, ben och rumpa.
Så vikten verkar stabilisera sig. Bara minus 5 från det jag blev gravid. ;) Jag har ju ingen matlust. Ibland kan jag tvär bli jättesugen på något men ofta när jag hämtat det så vill jag inte ha det längre. Just nu så är blåbärssoppa en favorit. ;) Jag kräks absolut inte lika ofta och mycket som förr men jag kräks fortfarande i omgångar. Mornarna är värst. Jag ligger tills det går över. Går jag upp.. Ja, då spyr jag. Och tack vare att jag med min 50% sjukskrivning kan ligga längre i sängen så fungerar detta bättre nu och jag behöver inte oroa mig för att börja tokspy som för på samma sätt. Så jag är rätt nöjd med min tillvaro. :)
Foglossningarna gör riktigt skitont ibland. Så vissa dagar går jag som en pingvin och andra dagar vankar jag bara lite. Min ischias är bättre men ändå väldigt närvarande. Speciellt när man ska till och sova. Men det fungerar ändå bra. :)
Sen har jag som många andra preggos en jävla massa växtvärk, små sammandragningar, slitningar i magen, akutkissningar, läkningar från brösten, ont i diafragman, myrkryp i benen, taskig mage och yrsel på grund av blodbrist.
Men det är så att vara gravid. Och jag gillar att vara gravid. Eller jag gillar väl inte hur jag mår alltid men jag gillar hur jag ser ut, hur jag känner min dotters rörelser, hur jag ser henne växa genom
min hud, tanken på att få hålla henne i mina armar inom en snar framtid och lyckan över att bli mamma.
All denna glädje och lycka överspeglar mina problem med min graviditet med allt som är så underbart med att vara gravid. Och jag känner mig så otroligt fin. Magen är rent av vacker. För det är inte fett där inne (eller en del) utan det är vårt älskade lilla barn. Vår dotter.. Våran fina lilla Svea.
Puss /Mama Linda
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar