Ett huvud full av tankar

Då har man lyckats käka frukost.. Mår illa men det gick ändå bra. Än så länge. ;) Sitter i soffan med mina snarkande mopsflickor. Så mysigt.. De sover frukost. Hihi..

Jag har däremot jättesvårt för att sova just nu. Lillan är livlig och jag har så mycket med tankar som far runt i huvudet på mig. Jag ligger och planerar och strukturerar upp varje vrå i lägenheten, varje del i våra liv och varje vecka tills lillan är här. Hon är den enda jag kan tänka på. Och det blir ibland lite jobbigt eftersom saker och ting inte löser sig direkt. Som bil, bostad och jobb som vi håller på och vill uppdatera. Det tar ett tag.. Men jag har inget tålamod på den punkten. Jag får värsta ångestattacken om inte saker löser sig på en gång..

Och ibland är det småsaker som förstör min ro. Jag vill till exempel flytta våra kökslampor några decimeter uppe i taket... Och då behöver vi betongborr och annat så det kan inte göras precis direkt. Jag tänker på de där jävla lamporna hela tiden.. :/ För det stör all annan planering. För när lamporna flyttas kan jag flytta bordet och stolarna och då rymmer jag bokhyllan där alla saker till skötbordet ska stå. Och då ryms även skötbordet och jag kan ta bort alla förvaringslådor som står där just nu.. Så små saker som förstör min planering till mitt barn är skitjobbiga.. Och omgivningen tycker säkert det är löjligt. Men det är SÅ VIKTIGT för mig att få göra i ordning till min dotter. För det måste planeras smart och i minsta detalj för vi bor så litet. Det är inte bara att ställa dit saker.. För det ryms fan inte. Det måste lirkas, fixas och flyttas runt. Och det måste röjas, kastas saker, rensas och hållas på. Skallen sprängs.. Men det är så viktigt för mig att göra detta för henne. Och jag vill att det ska vara fint och mysigt. För annars trivs inte jag. Jag vill att färgerna ska matcha, att allt ska vara vikt, fint, stå rakt, hänga rakt och vara snyggt. Och så kommer jag alltid att vara.

Men jag vet att jag får som jag vill.. Men jag vill att det ska ske NU NU NU NU NU NU....
Håller jag på att bli värsta momzilla??? Eller vad händer?
Men detta är faktiskt det viktigaste och största som har hänt i livet. Och då måste allt vara perfekt. Allt måste vara som i mitt huvud. För annars blir jag en crazy mama.. Och hormonerna flödar och jag är nog lite allmänt kocko i bollen. Men det får ni fan ta. ;) Så de så...

Puss /Mama Linda

Älskade lilla dotter