En sammanfattning av förskoledebatten

Helt galet vad folk kan missförstå hur man menar och göra om ord i huvudet.
Jag vill bara göra mitt på det klara och sammanfatta hela förskola och föräldraledig diskussionen. Läs nu att det är skillnad på ÖPPNA FÖRSKOLAN och förskolan. Tack!

Så här tycker jag:
Jag VILL att Sveriges öppna förskolor ska bli en plats som är öppen varje dag med mer, fler och bättre resurser så att barn med föräldrar som är hemma och är föräldrarlediga med barnets yngre syskon kan vistas här och få social stimulans. Och därför inte behöva gå 15 h/veckan på förskola för att få denna otroligt viktiga tid med andra barn.
Detta är en öppen förskola som än inte finns. Men jag VILL och hoppas att den en dag ska det. Och det snart.
Detta tycker jag eftersom jag vet och anser att trycket på landets förskolor har blivit väldigt högt och med fler barn och färre pedagoger så blir även den viktiga pedagogiken så mycket sämre. Förskolan kan omöjligt leva upp till den pedagogiska standard som står i läroplaner och förhållningsdokument.

Förskola är i min mening jätteviktig för ALLA barn men under en period där föräldern är föräldraledig med ett yngre syskon borde det finnas andra plattformer med liknande pedagogiska resurser att vända sig till. Detta dagligen. Om man vill såklart.
Enda skillnaden är då att i denna pedagogiska verksamhet måste man vara där tillsammans med sitt barn.

Folk har lyckats vrida och vända på detta så att det låter som att jag inte tycker att barn ska vara i förskolan över huvud taget. Det tycker jag absolut att dom SKA.
Förskolans miljöer är så otroligt viktig för barns utveckling på många plan.
Jag tycker bara att förbättringar i den svenska skolverksamheten måste ske så att barn som har föräldrar som är hemma med småsyskon inte behöver vara på förskolan. Utan får allt de får där på andra pedagogiska verksamheter.
Jag vill också säga att barn kan och får vara på förskola upp till 5-6 års ålder. Beroende på om de börjar förskoleklass eller ej.
Detta handlar om ca 1 år. Eller så långe som föräldern är hemma med det yngre syskonet. Inte 5 år. Så de flesta äldre syskon kommer att hinna gå vanlig förskola både före och efter syskonets ankomst.
I debatterna på facebook låter det också som att jag tycker att folk som har de äldre barnet på förskola när de är hemma med det yngre är en dålig förälder. Det tycker jag verkligen inte. Om jag har uttryckt mig på ett sätt som fått det att låta så, så var det verkligen inte menat så. Då vet ni det.

Som sagt så är enda skillnaden i mitt tänk att man inte kan lämna ifrån sig barnet till förskolan utan följer med barnet till den öppna förskola som jag pratar om.
Och i de diskussioner som har varit så har det varit det äldre barnets sociala stimulans och all inlärning de får på förskolan som har varit den hetaste debatten.
Jag tycker ju också att detta är viktigt. Den öppna förskolan jag pratar om ska erbjuda allt det.

Vissa pratar också om egentid, att det är viktigt för barnen att vara ifrån varandra och att vi som föräldrar också kan behöva lite tid med det lilla barnet.
Ja det tycker jag också kan vara väldigt bra. Men kanske inte varje dag? Och ska verkligen förskolan vara lösningen? Jag är inte så säker på det.

Förslag på att lösa det skulle ju då vara att någon vän, släkting eller annan tar det äldre barnet på den öppna förskolan några timmar någon dag eller en dagar i veckan. Det är ju inte alltid möjligt det heller för alla familjer men inga lösningar är heller så bra så att det passar alla. Tyvärr..

Så.. Jag ser på denna fråga utifrån en lite annan synvinkel som jag hoppas att jag nu har förklarat. Jag söker lösningar och något som kan ersätta förskolan för de barn som har småsyskon hemma. Så att de 15 timmarna i veckan kan tas bort smidigt och utan större förödelse.
Detta för att öka kvalitet och minska belastningen på landets förskolor utan att ta ifrån barnen rätten till social stimulans och inlärning.

Förskolorna i Sverige är väldigt hårt belastade, pedagogerna är en arbetsgrupp som mår sämre på grund av stress, hög press och krav.
Läroplanens alla delar är mycket svåra att följa när det är stora barngrupper och väldigt få pedagoger. Kvalitén blir sämre så som pedagogiken.
Man måste kanske börja att tänka om någonstans?
Och det har jag försökt att göra.
Men därför säger jag inte att min lösning är den bästa. Det är bara en tanke.
Men jag tycker inte att dessa 15h/veckan gör förskoleverksamheten bättre.
Och alla pratar ju om hur viktigt det är med förskolan. Vill vi inte att kvalitén ska vara högre då?

När det gäller frågor om våra barn så kan såklart reaktionerna bli stora. Alla vill vi ju våra barns bästa och det är ju självklart.
Vi ska också göra det som passar oss och våra familjer bäst.
:)
Jag förstår också att mina förslag kan bli svåra i glesbygden.
Och jag förstår att folk reagerar och varför de gör det. Men det är väldigt synd att folk måste ta till med så hårda ord när vi alla är vuxna och borde resonera där efter.
Det är väl också något våra barn ska ta efter oss?

Nu i efterhand känner jag absolut att denna debatt blev för lång och med många väldigt onödiga och rent av personligt riktade och elaka kommentarer från många håll. Det är som sagt synd att vissa inte går att resonera och diskutera med. Trots att mina tankar inte ligger så långt ifrån de som slänger ut sig elaka kommentarer kanske tror. Så med facit i hand kanske man inte ska säga vad man tycker? Det är ju i sig ganska tragiskt eftersom ingenting var illa menat eller personligt riktat. Jag vill bara se en förskola som mår bättre och hängde på en tråd på facebook där det fanns många skilda åsikter även bland dem som ifrågasätter dessa 15 timmar/veckan. Där tänkte vi alla inte heller lika.
Jag tror dock att man får räkna med lite motstånd bland dessa frågor eftersom det ligger folk nära om hjärtat. Barnen är ett känsligt ämne. Men aldrig hade jag väl trott att det nästan skulle bli läskigt mycket hårda ord. Väldigt onödigt kan jag tycka.
Men ger man sig in så får man göra sitt bästa så att folk förstår hur man menar. Det är viktigast för mig. Och jag kände mig mycket missförstådd.
Hoppas på mer förståelse nu och att några eventuella frågetecken har försvunnit.
Och att jag nu kan släppa detta. Har faktiskt inte så mycket mer att tillägga.


Detta blev ju det längsta inlägget i världshistorien. Hoppas att ni läsare inte fått ont någonstans under tiden. Typ sittsår eller liknande. ;)
Ber om ursäkt för det i så fall. Hihi..



Puss /Mama Linda