Jag reagera på allt som är könsstereotypt och fullt av normer.
Det gjorde jag inte på samma sätt förr.
Men det är för att jag har gett mig fan på att bli en genusmedveten mor och pedagog. Det är sååå viktigt.
Som idag när en person i Storforsen tyckte att Svea var sååå söt och gullig.
Denna person var ganska extremt.
"Sååååå SÖÖÖÖÖÖÖT hon är!!!!
Vilka ÖGON!!!!
Åhhhhh vad somrig och gullig hon är!!!!
Naaaawww..."
Jag tackade inte.. Som vissa föräldrar gör.
Jag sa inte. "Ja hon är sååååå söööööööööt!" Tillbaka..
Även om jag helt klart tycker att Svea är den sötaste ungen i hela denna värld så tycker inte jag att folk ENDAST ska kommentera barns utseende hursomhelst. Helt inget alls! Som att detta vore det allra viktigaste och det ENDA som mitt barn ÄR! Mitt barn är såå mycket mer!
Och hon ska inte växa upp och tro att utseendet är det viktigaste.
Nej!
Det är väl bättre att man säger:
"Vilken glad liten en."
"Vad duktig du är på (vad det nu kan vara)."
"Vilken bra/rolig leksak du har." (Om nu barnet har en leksak).
"Vad roligt du ser ut att ha."
"Vilken snäll gladis."
Ni fattar.. ;)
Men det är svårt ibland. Det håller jag med om. Jag kan också glömma av mig.
Men det är såååå mycket UTSEENDEsnack överallt.
Jag sa:
"Svea. Kan du vinka?"
Svea vinkade glatt.
"Hon är också väldigt glad och finurlig och gillar att vinka." Sa jag och gick..
Svea må vara söt.
Men det ska INTE vara det som hon ska se som hennes viktigaste egenskap.
NEJ!!
Där växer tyvärr självförakt, dålig självkänsla och sjuka kroppsideal fram.
För att barn (mest flickor) får höra hela uppväxten att deras utseende spelar roll och är viktig.
Rätt vad det är så kommer en dag då barnet inte tycker att hens utseende duger. Förstå vad det leder till!
Tänk ett steg längre..
Svea får höra varje dag hur otroligt duktig, glad, begåvad, bra, snäll, modig och lekfull hon är. Hur go, unik, värdefull och älskad hon är.
Men jag säger sällan orden FIN, SÖT och GULLIG.
Visst.. Det händer det med. Såklart.
Men jag försöker välja dessa tillfällen.
Och jag får också slå mig själv på käften ibland då jag säger "men så fin du är" till barn. Ibland vill jag knosa ihop mig själv.
Men det är väldigt invanda normer som jag med yxa och batong försöker bryta. De sitter inbrända i ryggmärgen från arv, barndom och bara det faktum att jag är kvinna och har århundrade av kvinnliga och manliga ideal att brottas mot. Som lilla jag så gärna vill komma bort ifrån. Det är en kamp! Och inte lätt!
Men jag försöker vara medveten, påläst och göra val som jag hoppas gör skillnad.
Det lilla i det stora gör skillnad.
Jag har gjort ett medvetet val att betona Sveas färdigheter och personlighet före utseendet.
Ett medvetet val med en STOR tanke bakom.
En tanke att Svea ska växa upp med en god självbild, en stark självkänsla och en sund självbild SOM INTE styrs av kroppsideal och utseendefixering.
Hur tänker ni kring detta?
Jag vill höra alla tankar.
Både de som håller med mig och de som inte gör det. :)
Puss /Mama Linda
3 kommentarer:
Jag tycker att du gör helt rätt i det! Om jag hade vuxit upp med fokus på personlighet och egenskaper istället för utseende som tjej hade jag knappast fått de ätstörningar och den dåliga självbild jag har. Så du gör det bra, jag hoppas kunna göra samma med mina framtida barn. Jag är dessutom ambivalent kring det där med duktig. För jag vet många, inklusive mig själv, som lider av stor prestationsångest i livet pga detta ord under sin uppväxt. Tror det är bättre att fokusera på hur det känns för barnet att utföra något, att fråga och be dem utveckla resonemang samt helt enkelt säga och visa att du ser dem. För när de vill visa och ha bekräftelse vill de att du ska se dem och det de gör. Lady Dahmer skriver mer utförligt om det där med duktig :)
Jag hejar på dig och ser dig som lite av en förebild kring det där med genus och barn!
Wow! Tack för de orden. :)
Det värmde i hjärtat kan jag säga.
För det är faktiskt så att det är svårare att gå emot strömmen än med den. Och det är fler som fokuserar på utseende än tvärt om. Därför får jag ganska många oförstående "himlade ögon" över mitt tänk.
Jag står för det jag tror och kämpar för. Men ibland är det såklart skönt med att få höra uppmuntrande ord. :) för jag jobbar fordrande på mitt eget självförtroende och på självkänslan.
Så tack! :)
Det där med duktig försöker jag också vara lite försiktig med. Men använder det definitivt mer än "fin". :)
"Duktig" i lagom dos tror jag kan höja en självkänsla istället för att väcka en prestationsångest.
Men det är såklart svårt att veta vad som är "lagom".
Jobbar på det. :)
Tack för din kommentar och dina kloka ord.
Du inspirerar massor!
/Linda
Det är så roligt att läsa din blogg Linda, väldigt bra tankar och åsikter! ;D
Håller helt med dig i dina tankar kring ämnet. Utseende är ju helt irrelevant att uppmärksamma men ändå läggs det så otroligt mycket fokus på det i samhället.
Har själv gjort ett aktivt val att INTE kommentera utseendet på Clara (och alla andra barn för den delen) men man faller dit alldeles för ofta. Men det viktiga är att man försöker, att man rannsakar sig själv och inser sina misstag och kan göra det bättre nästa gång. Normer bryter man tyvärr inte över en natt, även om man väldigt gärna skulle vilja.
Hur ser du på begreppet "Hen", tycker det är ett väldigt spännande begrepp att diskutera då det väcker så starka reaktioner hos många. Skulle vara kul att läsa om din åsikt. Litet bloggtips så här på fredagskvällen ;) hehe..
Kanske får styra en lekdate och grillning i sommar?
Kramar /Elin, Claras mamma.
Skicka en kommentar