torsdag 11 mars 2010

Vårat hem!








































Som många redan vet så är jag en inredningsfreak som bara älskar färg och form. =) Det var ett tag sen som jag la upp bilder på vårat hem. Så jag tänkte att det var dags. Om det är fler där ute som råkar läsa detta som också är inredningsintresserade får ni hemskt gärna skriva några rader till mig. Det är så grymt kul med synpunkter och länka gärna till eran egen inredning och annat snyggt. ;) Nu dampar mina mopsbrudar gärnet i soffan! Ha ha! Snacka om busfrön. Nu är det dags för fröken Karlsson att byta om och dra på ett gympass. Är inte pepp för fem öre men det måste göras. See ya!

Puss

/Linda

På skolan!

Sitter på skolan och har precis skrivit klar den andra delen av vårat litteraturseminarium. Vi råååkade missa att det var två delar att skriva. Typiskt. =/ Men vi är klara nu så det gick jättebra. Nu kom Maria hit. Lilla sömntuta. hihi! ;) Igår var det verkligen en intressant dag. Jag, Maria och Anette var ute på ett litet äventyr. Vi skulle hämta Anettes madrass från en snubbe på matematikgränd och vi började resan med att hämta ett släpvagn på statoil. Men det gick inge vidare alls. Det var nå jäkla elfel i min bil så att vissa lampor på släpet inte lös. Jahapp.. Då var det bara att skita i släpet och dra iväg och kolla på den förbenade madrassen. Och det verkade positivt för den gick att vika ihop ganska så bra. En tjock 120*200 cm säng med fjädrar. DEN RYMS I MIN BIL! Tänkte jag lite väl optimistiskt. Den slutade med att ca 20-30 cm stack ut ur bilen, omöjlig att trycka in. Och där stod vi. Alldeles matta av allt skratt. Vad gör vi nu? Jo.. Ringer en mamma! hahaha! Marias mamma för att vara mer exakt. Snacka om räddande ängel. =) Allt löste sig tillslut som tur va. Men snacka om att vi var lite väl överoptimistiska. Folk som såg oss måste ha skrattat på sig. Det gjorde då vi. =)
Nu blir det att se en lunchkonsert här i lärarhuset. Det gillar vi!
Ha en bra dag!

Puss

/Linda

tisdag 9 mars 2010

Nu får det vara nog

Nu är jag färdig med mitt pluggande. Bildanalyser hit och bildspråk dit. Bla bla bla! Orkar inge mer nu.. Skulle ju fixa lite med min andra uppgift också men jag kom bara så långt att jag bläddrade i några tidningar och gjorde några hundöron på reklambilder som såg lovande ut till arbetet. Vi ska ta ut några reklambilder och analysera dem. Det gör jag imorn före bion. Som sagt.. jag orkar inte mer just nu. Måste skriva minst ett A4 imorn också. Det är ju verkligen inte så mycket men min fantasi är verkligen på noll just nu och jag är EXTREMT skoltrött kan jag ärligt medge. Jag vill bara att det ska vara över nu. Jag har pluggat sen jag började dagis och har inte slutat än. Suck.. Typ i 20 år har jag varit i skolan. Men bara tre olika. Grundskola i Vidsel, gymnasiet i Älvsbyn och Universitet i Umeå. Hur fasen ska man bara kunna sluta plugga sen? Hur känns det egentligen? Hur känns det att inte ha en tenta att plugga till, litteratur att läsa in eller en uppsatts att skriva?? Jag längtar efter mitt yrkesliv kan jag lova. Man kan stänga av när man kommer hem. För så är det.. Man har inga läxor med sig hem som man måste göra. Ångesten är mindre och lönekontot extremt mycket fetare. hihi. ;) Tiden går fort men just nu för tillfället så känns det verkligen inte så. Påsken är det jag ser fram emot just nu. Och efter det är det sommar. Sköna och underbara sommar. Men tills dess.. Så ska jag vara en duktig student. ;)
Nu blir det en kissrunda men mopsbrudarna och sen blir det hopp i säng och lite bokläsning. Min svärmor lånade mig en bok som heter Rävungen och den är extremt bra. Den handlar om en gravt emotionellt störd flicka.
"Rävungen
är berättelsen om sexåriga Sheila, en begåvad men emotionellt störd flicka. När hon binder fast en liten pojke vid ett träd och tänder eld, inser man att hon är farlig för sin omgivning och beslutar att hon skall tas om hand för vård. I väntan på en ledig plats på sjukhus hamnar hon i Torey Haydens klass för psykiskt handikappade barn. Nu börjar en hård och tidvis mycket otacksam kamp för att återge den lilla flickan hennes människovärde och hennes tilltro till omvärlden"
Läs den folket! Ni kommer inte att ångra er. Natti natti!

Puss

/Linda

Liten bit på vägen

Ja ni.. Nu har jag städat och tränat. Bara det värsta kvar nu då.. Plugget. Blä och urk på burk! Har ett litteraturseminarium imorn som jag måste läsa till och svara på lite frågor. Och på torsdag har vi en annan inlämning som jag tänkte börja med idag. Huvva.. =( Not fun! Men imorn blir det lite skoj i alla fall. Träffa gruppen igen, hjälpa Anette att flytta en madrass med släpvagn (det kan bli spännade), se Alice I Underlandet med Nisse och Emma. Jippi! Det tar vi imorn.. Men nu. Åter till arbetet. Fram med papper och penna. Koncentration om jag får be. ;)

Puss

/Linda

Städtant

Sådär ja! Tillbaka från en timmes promenad med mopsbrudarna. Ryggen känns bättre men inte helt okej. Men det får duga. =) Nu ska jag smälla i mig en apelsin och sen blir det att leka städtant. Har redan rensat lite i hallen. Sovrummet är värst! För där är all min jäkla packning, en massa tvättade kläder som ska plockas undan och en obäddad säng. Puh.. Nu kör vi! ;)

Puss

/Linda

Låst sig

Nu har ryggen totalt låst sig! Vad fasen är på gång nu då? Blev inte alls nå dubbelpass idag. Det blir träning ikväll kl 18 och sen får det vara bra för idag. Nu ska jag ut och gå med mopsbrudarna och försöka mjuka upp min jäkla rygg. Om jag får ryggskott så blir jag galen. Det får inte hända. IT´S A BIG NO NO! Så nu blir det att smörja ryggen med lite ZON och sen går jag ut och går en rask promenad så att jag blir mjuk och varm. Det är den bästa medicinen. ;) Sen blir det storstädning som tusan här på södra gimonäsvägen. Det ser ut som att tredje världskriget precis har ägt rum i vårat hem. Blä och urk.. Nu är det slut på morgonmyset. Ut, städa, träna och plugga! Here i come!

Puss

/Linda

måndag 8 mars 2010

Fin resa till söder

Nu är jag tillbaka må ni tro. Igår kl 19:00 anlände jag på Umeå flygplats efter några dagars "semester" i Stockholm och Hallstavik. Jag har verkligen haft en underbar helg i söder och lördagen var verkligen en av de bästa på länge. Jag, Kicki, Clara, Jossan och Åsa drog iväg till Stockholm på tidiga morgonkvisten och var sen tillbaka i Hallsta kring kl 22:00 på kvällen. Dagen började med en biltripp till Knivsta på ca 1 h. Sen tog vi tågen från Kista till Sthlm och det tog ca 30 minuter. Och då hamnade vi verkligen mitt i gröten. Väl inne i denna gigantiska stad så shoppade vi gode så friskt ett tag innan vi käkade en lättare lunch på ett supermysigt ställe. Efter lite ny energi så gick vi på mera upptäcksfärder och blev varandes på ett GIGANTISKT gina tricot i över en timme. hihi. Sen traskade vi igenom gamla stan i detta ohyggliga snökaos som bestod av ca 2 mm snö med en massa grus på samt lite is på mycket få ställen. Snökaos in my ass säger jag! Himla mesproppar de är där nere alltså. Jösses.. Jaja. Senare på dagen så mötte vi upp Jennifer och Jesper på stan och det var verkligen hur kul som helst att vara med dem. Vi spurtade upp på söders höjder och det blev så varmt att vårkänslorna kom krypandes och då köpte jag en god glass. =) Sen blev det lite mera affärstittande, en god fika och sen var det dags för GREASE. Den var helt okej må jag säga. Dock lite halvtaskigt ljud och kulisserna kunde ha varit bättre men stundvis var det riktigt kul och den var helt klart värd att se. =) Och jag säger bara det.. SEBASTIAN KARLSSON! Sen säger jag inge mer om det. hihi. ;) Efter Grease så var vi vrålhungriga. Och då blev det mat och god dryck på en jättefin liten restaurang inne i stan. Härliga tider! ;) Sen blev det tåg hem igen. Och jösses vad vi har skrattat. hihi. Och folk trodde nog inte att jag var riktigt klok ibland när jag öppnade käften. hihi. Tror att jag sa nått sånt här när jag skulle handla på VERO MODA -"Haj´n vill jag ha!" Jag är inte säker men jag tror att jag sa nått lite väl norrbottniskt för expediten tittade på mig som om jag var från en annan planet. hehe. Hursomhaver så har jag då haft en otroligt fin helg i Hallsta och Stockholm och det har varit så roligt att träffa alla där nere. Tack alla för ett sånt fint bemötande.
Nu är jag hemma i Umeå igen. Sitter här med min Älskling, mina mopsbrudar och våra kära vänner Emma och Nisse. Det är kul att fara iväg då och då men det är också otroligt skönt att komma hem och känna att man är älskad och saknad. =) Nu blir det måndagsmys. Imorn är det en hård dag. Dubbelpass, städning och pluggande står på listan. Dags att gå tillbaka till vardagen igen. Hoppas att alla har fått en fin start på veckan.

Puss

/Linda

torsdag 4 mars 2010

Sthlm/Hallsta HERE I COME!

Om ca 30 minuter drar jag till flygplatsen för att sedan åka vidare till söder. Älskling ska köra mig och till flygplatsen och sen är jag helt on my one. Jag tycker faktiskt att det är lite läskigt att flyga och det är ännu läskigare att flyga själv och inte blir det bättre av att det typ är storm i sthlm. Men det går nog bra. hihi.. Nä. Nu ska jag pussa på min karl i några minuter.
Ha en fin helg alla!

Puss

/Linda

måndag 1 mars 2010

Dagen som man överlevde






Jo ni. Nog har man fått känna på att man lever idag. Hjärtat kan verkligen värka som satan. Det är då ett som är himla säkert. Men nu har värken lättat och morgondagen ser ljusare ut. Livet rullar vidare. Men vill man ha en förändring, i vad det än gäller så måste man agera. Och det kan ta jäkligt ont. Antingen blir det bättre, sämre eller så händer inget alls. Men då vet man att man har försökt. Mer kan man inte göra. Då har man gett det en chans. Om man tycker att någon eller något är värld en chans så måste man prata om vad som tynger ens hjärta. Först då vet man om det var värdt det. Sen är det upp till var och en att avgöra om man tar vara på chansen eller ej. Alla har en chans och en möjlighet att förändras. Detta kan vara början på en nyfunnen kärlek eller fortsättningen på en knakande vänskap. Det kan bara framtiden avgöra. Varje dag lär man sig något nytt. Och viktigast av allt, i slutändan och vid dagens ände är att allt är sagt och att man aldrig någonsin somnar som någons ovän. Speciellt inte med någon som står en nära. Då växer avstånden mellan människor som en gång stod en närmast och rätt vad det är så står man där en dag med mer oro, ilska och osämja i sitt hjärta än vad det finns vänskap och kärlek. Då har man inte pratat nog eller lättat på sina innersta tankar. Då kan det vara för sent för en förändring, en försoning eller en återförening. Då kan du förlora någon. Vems fel är det då? Ditt för att du inte sa något eller den andres för att denne inte gjorde något åt eller förstod din tysthet? Det är ingens fel enligt mig. Båda kan förlora och båda kan vinna. Det är viktigt att förstå att problem inte bara löser sig av tanken. Och det är också viktigt att förstå att kärlek och vänskap måste underhållas. Man måste se varandra. Se den andres behov, lyssna på den andres hjärta och lyfta dennes person. OCH ALDRIG NÅGONSIN TA DEN DU ÄLSKAR OCH HÅLLER AV FÖR GIVET! Att ge är något du gör för din vän och den du älskar men du måste också ta för att stärka den andres självkänsla och självförtroende och även för att du själv ska få bekräftelse. En bekräftelse för att du är värdefull, behövd, älskad, bra och viktig. Du är en som är älskad. Och det måste du få höra, känna och uppleva. Det är något som varje människa måste få. Kärlek ska inte bara finnas där DEN ska upplevas och kännas djupt inne i hjärtat. Då är det på riktigt. Då känner man sig som en människa och då känner man sig levande. Då kan man få uppleva lycka och då kan man bli den vän eller den fru, man, dotter, son, syster eller bror som man vill vara. Det är livets mening. Att få älska och att älskas. Ta vara på den chansen!
Ta vara på varandra. Och lämna inget osagt. Har du inte sagt det än så säg det imorn. För imorgon är det en helt ny dag. Det är inte för sent.

Jag är så otroligt glad över denna dagen. För efter värken kommer vändningen. Den kommer.

Puss

/Linda

You are my ROCK!










Som sagt så sluta du aldrig att förvåna mig. Du är mer MAN än någon annan jag känner. Du är min trygga sten att hålla fast i stormen och min näsduk när jag storgråter. Det är manligt att förstå och lyssna på känslor. Och det är du expert på. Även när jag stressar och hetsar upp mig som en uppskruvad struts. Du får mig att tänka klart när tankarna irrar runt i en virvelvind. "Allt blir bra" är de underbaraste orden som finns att höra när världen rasar för en stund. Och det blir oftast just så. Allt blir bra. På ett eller annat vis. För med dig i mitt liv så blir allt bra. Du gör allt i mitt liv bra. Du hjälper mig till att göra allt bra igen. Tack för din tröst och tack för att din hand torkar mina tårar. Och tack för all förståelse, alla ömhet och all kärlek. You are a MAN, boy. You are my ROCK! Hur kunde jag ha så tur? Det kommer jag aldrig att förstå. Jag älskar dig Älskling!

Puss

/Frugan