Nä.. Nu ska jag försöka att sluta tänka på allt som gräver i mig och bara koncentrera mig på min och mitt barns hälsa, min familj och de som är med mig i detta. Jag känner mig bara så besviken. Hur folk kan bete sig och agera i pressande och ändrade situationer är ju banne mig helt otroligt. Jag är chockad. Jag vill inte ha det så här.. Men jag tycker inte att detta är rättvist mot mig. Jag har försökt förmedla min mening på mitt sätt. Men får noll respons. Och vars är omtanken? Ett "tja hur är läget?" hade räckt.. Det är en tanke. Några ord.. Men inte ett ord som undrar något om mig på 5 veckor. Jag har varit jättedålig i FEM veckor!
Nu ska jag sluta.. Nu! Inte ett ord till. Nu räcker det Linda.
Man får vara besviken och ledsen. Men nu är det nog.
Nu känns det bättre. Skrivandet lättar ett tyngt hjärta. :)
God natt.
Puss /Mama Linda
4 kommentarer:
Om du e i behov av barnvagnspromenader i sällskap till sensommaren så bor jag ju på carlshem :) /sara
Jag och mamma tänker på er och stöttar er! Bara så du vet!
Sara: Vi ska absolut ta promenader. Vad roligt! :) Vi bor ju riktigt nära varandra.
Lotta: Tack så mycket. Jag är så glad att ni finns där hemma och hjälper mamma. :) Det betyder massor. Era tankar värmer. Vi får matcha in en helg i Kåbban framöver så att vi kan ses, promenera, spela spel och prata. :)
Kram
Men absolut! Det måste vi! Döttrarna mot mödrarna! ;)
Skicka en kommentar